Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
e. w. bergman.
52:
gade honom i hans egendomsbesittning. Men länge varade clet
ej förr än hertigens onåd åter tungt drabbade honom, när
Sigismund med sin polska här inkom i landet, hvari hertigen ansåg
honom ock hafva sin andel. Många rykten voro äfven i omlopp
om Hogenskilds planer och företag, såsom att han ämnade med
ett större följe i bår låta föra sig till konungen, att han
förvägrade sina landtbönder att betala gärder till hertigen m. m. För
att derför försäkra sig om hans trohet, afsändes d. 18 Sept. till
Ulfåsa gård 100 ryttare med befallning att afföra Hogenskilds
son, Svante, till hertigens läger vid Linköping.
Här var det nu landets öde skulle afgöras. De förut så
mod-fälde rådsherrarne sågo ock i hoppet slutet på sin lidandes-tid
inne. Gripande tragiskt är det i detta afseende att läsa Gustaf
Banérs bref till Hogenskild d. 22 Sept. ifrån Linköping, dit
han med Sigismunds här samma dag på morgonen anländt;
han uttalar deri sin undran öfver dem, som ännu »i högste
sol-schined äre mörksynthe», och det var dock blott tvenne dagar
till och dessa hans förhoppningars sol skulle för alltid nedgå.
77. Edle och welborne k. broder her Hogenschilclt, nest ali
broderlig kerlig tackseyelsse lather jag min k. broder hermedh
förståå att wår nådigste Konungh kom hith för 4 thimer seden
mhz samptt Fröken Anna, och H. K. Maj:tz hele krigzher bådhe
till hest och footh, alle widh gott modh, men Försten bleff än thå
noged quar om icke hele dagen, quod vix credo, widh Stege borgh,
strax efter wårth aftogh begynthe han skiuthe på wåre skep, men
the swarede honom efter tilthaled, och seglede seden therifrån,
oahnsedt Förstens skep wore kompne i schären, doch icke szå
nher, aff Förstens folk haffue wij her eller på wegen inted
för-nummed, huru lenge thz ware will giffue tiden, men så kan och
efter thenne, Gudh bettre, så ille ware schall, tidz legenhz till
tarffuen wara för honom maathedt, om man icke må niuthe fredh,
therom K. M:t sig doch högst beflither, men än lithz hulped, ban
menthe kan ske inkette K. Maj:t, men Björnen och . . . wore icke
ij ett rådh, att lathe förföllie och pocke, therpå fattes inted, men
herren warder och ther til seendes, såssom än her till vnderligen
hulped, thz än war till att see i dagh fiorton dager seden ther
wåre nogre och 20 doch icke alle sammen then dagen moste settie
liffuett till, men på Förstens side widh pass 250, endoch ther fast
anned ehr vthspridh, som man nu förnimmer, endoch altt sådant
huilked nu lenge wared bruked, een ringe båthned mhz tidhen
wara kan, om folked elliest will see till mhz rätte ögon, och nu
intz lengre i högste solschined ware eller bliffue mörksynthe. The
wilkor K. M:t hertil wared ahnmodde, ther iblandt och broder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
