Historiskt bibliotek / Andra delen / iii (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 1) Maurer: Das Alter des Gesetzsprecher-Amtes in Norwegen. Af C. T. O.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1)	Das Alter des Gesetzsprecher-Amtes in Norwegen, von Konrad Maurer. (Tryckt i Juridiska Fakultetens i München »Festgabe zum Doctor-Jubiläum des Herrn Hofraths und Professor Dr Ludwig Arndts», München 1875).

Den berömde forskaren i Nordens äldre rättshistoria, professor
Konrad Maurer i München, som för närvarande gästar Norges
hufvudstad, har under det sista året Ökat antalet af sina många
bit-hörande arbeten genom ofvannämnda afhandling, hvilken sprider nytt
ljus öfver en intressant fråga i Nordens rättshistoria. Att granska
och till dess fulla betydelse uppskatta denna undersökning, tillkommer
en rättshistoriker af facket; för vår del måste vi inskränka oss till
att fästa uppmärksamheten på de vigtigaste resultaten af densamma.

Med uttrycket Gesetzsprecher menar hr M. ingenting annat än
lagman; på detta sätt öfversätter han nämligen det isländska
»lögsö-gumaðr», som motsvarar vårt svenska »lagman». Lagmansämbetet
i sin ursprungliga betydelse förekommer med full säkerhet endast i
Sverige samt Island och öfriga norska kolonier; om dess tillvaro i
det egentliga Norge äro meningarna delade; i Danmark saknas alla
spår af detsamma.[1] Klarast framträder ämbetets ställning och
betydelse på Island. Den isländske lagsagumannen valdes på tre år af
den aristokratiska rådsförsamling, som årligen sammankom vid
alltinget och utöfvade den lagstiftande makten (lögréttan) ; han hade att
föra ordet inom denna församling och att kungöra dess beslut; han
var förpligtad att på begäran meddela både domstolarne och de
enskilde nödiga upplysningar såväl i svårare rättsfrågor som rörande
de lagliga formernas iakttagande; ändtligen skulle han äfven utöfva
ett slags presidium vid rättegångsförhandlingarna samt inför alltinget
föredraga landsrättens innehåll. Då han icke hade någon befattning
med den verkställande maktens utöfning, så blef hans inflytande
aldrig af politisk art, endast moraliskt och juridiskt; han stod såsom
en målsman för nationens rättsmedvetande samt för lagstiftningens
och den juridiska literaturens utveckling.

Svårare är det att komma till full klarhet rörande lagmans-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>