Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIiI
granskningar och anmälningar.
24
blefvo af vigt för framtiden lär väl ej kunna förnekas, äfven om man
tills vidare endast skulle se dessa folk skymtvis framträda och åter
träda tillbaka i mörker. Följderna kunna dock skönjas i alla tre
medelhafsverldsdelarnes historia. Sedan det egyptiska rikets
utveckling till och med Hyksos’ välde blifvit skildrad, likaså kaldeernas,
syrernas, assyrernas och judarnes begynnelser, borde derföre Egyptens
historia nödvändigt hafva införlifvats på sina ställen i den öfriga
Orientens och utsigten att få en känd egyptolog för Egyptens
skildring behöfde ej hafva lagt hinder i vägen. Allt det karakteristiska
för Egypten, religionen, sederna, konsten, kunde ju mycket väl hafva
skildrats, innan man kom till de stora eröfringarne i Asien; man
kunde ju hafva börjat i st. f. att sluta med dem. Nu få visserligen
Ramses II:s strider i Asien för sin del flere blad, men endast för att
bereda förf. tillfälle att få anföra den egyptiska hofskalden Pentaurs
för öfrigt läsvärda poem; men Thotmes III:s eröfringar få nöja sig
med en rad och efter kriget med judakonungen Rehabeam nämnes ej
ett ord om Egyptens beröringar med Asien i den ytterligt knappa
skildringen af det egyptiska rikets sista tider, der det relativt största
utrymmet upptages af en undersökning, om den 21:sta dynastien
regerat 210 eller 120 år. Den, som önskar få upplysningar om dessa
förhållanden, får uppleta dem här och der på judarnes eller
assyrernas historia. Dessutom kan det lätt hända, att två författares
uppgifter ej blifva öfverensstämmande, när de måste delvis behandla
samma tid och ämne. En sådan omotsvarighet kan man ej undgå
att märka t. ex. i hr Liebleins och hr Hjärnes uppgifter om
israeliternas uttåg ur Egypten. På samma sätt gifvas olika årtal för
etiopiern Taharkas död (666 och 664). Om Psametik återigen meddelas
uppgifter under Semiternas historia, som ej antydas på Egyptens,
och man får från båda hållen samla upplysningar om honom utan att
ändå få bilden fallständig. Det blir på detta sätt mycket obeqvämt att
efter den nuvarande anordningen nödgas uppleta på andra håll de
uppgifter, utan hvilka Egyptens historia blir alldeles otillräcklig. Hur lätt
kunna ej äfven vigtiga punkter helt och hållet förgätas. — På
afdelningen »Semiterna» åter, anmärka vi redan här, saknas det en
skildring af mindre Asien och dess folk och sjelfklart torde det vara,
att kap. »Assyrerne» borde hafva införts förr än som der sker, efter
afdelningarne »Salomo och Hiram» och »Syriens söndring». — Yi
öfvergå till de särskilda afdelningarne.
Hr Liebleins framställning röjer Öfver allt den säkerhet, som
endast en förtrogen kännedom om ämnet gifver. Yi hafva dock vid
läsningen af hans skildring då och då undrat om specialisten alltid
är den rätte mannen för en populär behandling. Yi akta oss
visserligen att ingå i någon diskussion öfver tvistiga punkter i den
egyptiska historien, t. ex. tiden för H}^ksos, dynastiernas följd o. s. v. ;
men vi tro likväl att föif. understundom har uppträdt med för
stor säkerhet, der forskningen ännu ej fällt sin slutdom. Att två
egyptologer ännu i dag kunna läsa ett och samma dokument och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
