Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
9
gifvet, att gillena der uppkommo tidigare än i Danmark ocli
Sverige. Gillen funnos i Norge ända till dess reformationen
gjorde en ända på dem liksom på så många andra kyrkliga
stiftelser, men det synes, som om gillenas antal icke hade varit
så synnerligt stort. De flesta upplysningarne om de norska
gillena lemnas i Langes, De Norske Klostres Historia, men han
uppräknar icke flera än det stora korsgillet i Nidaros, förmodligen
det "stora gillet", som konung Olof hade stiftat, ett gille på en
af Häröarna i Söndmöre, den hel. Edmunds gille i Bergen,
hvilket höll sina sammankomster ofvanpå apostlakyrkan, den heliga
Marias gille och det tyska Sankt Annas gille i samma stad,
samt på landsbygden i Bergens stift ett Sankt Olofs gille, ett
jungfru Marias och Sankt Olofs gille och ett Sankt Mikaels gille,
ett Sankt Annas gille i Oslo, ett skomakare- och ett
helgalekama-gille dersammastädes, och ett Sankt Annas gille i Tönsberg. För
Stavangers och Hammers stift känner han intet enda gille l).
Man har i behåll stadgarne för tvenne norska gillen. Den
ena, för jungfru Maria och den hel. Olofs gille i Hardanger,
innehåller hufvudsakligen följande: Grillet hölls en gång om året,
sommartiden, till helsa, god årsväxt, frid och allsköns misskuud
såväl i detta som det tillkommande lifvet; hvarje medlem skulle
vid inträdet lemna malt, vax och ett tråg med två skedar; om
barn äldre än tre år medtogos, skulle tillskott lemnas, för barn
mellan tolf och femton år erlades full afgift, men de behöfde
icke aflägga gilleseden; äldsta son ärfde fadrens medlemskap,
äldsta dottern moderns, för andras inträde fordrades omröstning
med absolut pluralitet; till stämmorna måste alla manliga
medlemmar infinna sig, och kunde hvarje medlem fordra stämmas
hållande; hvar och en erlade vid inträdet en penningeafgift,
genom hvilken han blef delegare i gillehuset; ingen fick till
stämman medföra vapen, unfler densamma tvista eller slå vad
eller hindra andra bruka de husgeråd man sjelf medfört; man
fick böta, om man på bordet spillde mera än att man kunde skyla
fläcken med handen, om man hade in sin hund, sedan borden
blifvit framsatta, om man icke var inne eller icke reste sig, då
1) Anf. arb., ss. 314, 409, 585, 587, 619. Det är troligt att man sedan
dess i norska urkunder upptäckt namnen på flera gillen. Då jag allenast i
förbigående omnämner de norska gillena, har jag ansett det yara onödigt att
förvissa mig derom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
