Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
11
broder skall hjelpa och styrka den andra till lag och rätt inom
och utom landet; de vanliga föreskrifterna om ledsagande till
grafven och om själamessor förekomma, men jämte dem äfven
förordnandet, att till sjuk gillebroder eller syster, fick välfägnad
hemtas ur gillets källare. Gillebroder, som blifvit så fattig, att
han ej kunde erlägga afgiften, fick likväl deltaga i måltiden, och
hvar dag lemnades till de fattige, för alla kristna själars skull,
en half bolle mungått. På den senare Olofsdagen (den 3 Aug.)
hölls en gemensam måltid. Som prof på de detaljbestämmelser,
som man roade sig med att intaga i medeltidsstadgar och som
visa huru cirkladt och bundet lifvet den tiden måste hafva varit,
må nämnas, att den som vid in- eller utgången glömde att buga
sig för den helige Olofs beläte skulle betala böter Denna
gillestadga bär årtalet 1394.
Man känner icke när de äldsta gillena uppkommo i
Danmark. I hufvudsak voro de dé norska lika, men förete dock
vissa egendomligheter. Så t. ex. synas de till de båda helgonens
med namnet Knut, konungens och hertigens, ära i flera städer
anlagda Knutsgillena hafva varit en yttring af och fortfarande gifvit
näring åt fosterlandskänslan, och det tyckes, som om ett visst
samband hade funnits mellan alla dessa Knutsgillen, utan att
man likväl synes vara fullt berättigad att, såsom danske forskare
varit benägne att göra, uppfatta samtliga dessa Knutsgillen som
en sammanhängande institution, icke ens att noga afsöndra dem
såsom kongliga gillen från de öfriga.
Då vi i det följande, för fullständighetens skuld, taga Sverige
i dess nuvarande utsträckning (med tillägg af Finland), få vi
framdeles tillfälle att tala om gillena i Skåne och deras stadgar.
Som prof på de danska gillestadgarne kunna vi taga Statuta
conuiuii sancti Canuti regis et martiris i Odense, hvilket hade
erhållit kunglig stadfästelse, liksom i allmänhet i Danmark
konungamakten synes hafva tagit befattning med gillena vida
mer än i Norge och Sverige. Stadgan begynner med föreskrifter
om mandråp. Om en gillebroder dödar en annan, skall han böta
40 mark till arfvingarne och 3 mark till gillet samt såsom niding
uteslutas ur detta. Om en gillebroder slår en, som icke tillhör
%
1) Denna stadga finnes tryckt i Í3uhms Historia af Danmark, del. 14 s. 588 f,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
