Historiskt bibliotek / Tredje delen / 44 (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till dess han vunnit så mycken kännedom i yrket att han kan
kallas till mästare genom stadens borgmästare och skräddarnes
öfvermän, förutsatt att han hafver en inkomst, sedan alla hans
skulder blifvit betalade eller fråndragna, af 20 mark svenska
pengar. Det stadgas vidare att om någon lemnar dåligt arbete
ifrån sig, skall han och icke hela gillet derför ställas till ansvar.
Förordningen stadfästes sedermera af konung Karl Knutsson
år 1453.

2 och 3. Ur skräddarnes skrå af år 1501.

Den universitas sartorum, som fanns redan år 1356, måste
hafva haft sina utarbetade stadgar, hvilka man dock icke
känner annat än i en uppteckning från år 1501. Stadgan börjar
med en inledning som omtalar att borgmästarne och rådet i
Stockholm velat, på det gudstjenst skall förmeras och ökas, gifva
ett skrå och lagbok åt skräddarne och öfverskärarne, hvilkas
embeten voro tillhopabundne till ett compani, Gud och sanctus
Michael archangelus till lof och ära med deras messor, gudstjenst
och solderi (räkenskaper). Skråets innehåll är i korthet följande.

De förenade skräddarne och öfverskärarne valde tillsammans
en ålderman för året och bisittare. Enhvar som ville intagas i
kompaniet, skulle afgifva bevis om äkta börd och ogift stånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>