- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
50

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

H. HILDEBRAND.

50

af stadens råd fått sig anvisadt ett altar emm i norra hvalfvet
i stadens kyrka, vid hvilket nu gillets messor höllos till Guds
lof samt till jungfru Marias samt evangelisten Marcus’ och de
helga Crispini och Crispiniani *), ära och värdighet, och skulle
dädanefter hvarje medlem af gillet gifva till gudstjensten
upprätthållande tio örtug om året.

Man synes vid denna tid hafva varit mycket angelägen att
få handverkaregillenas stadganden faststälda. Vi ega ännu i
behåll skrån för köttmångarne (slagtarne) af år 1477, smederna af
år 1479, murarne af 1487. I det första af dessa skrån säges
uttryckligen: "efter sed har varit och är i goda embeten,
kom-panin och sällskap att de hafva skrifter och skrån att rätta sig
efter i de stycken och ärenden som förekomma och äro
maktpåliggande, och vi höttmångare embetet och kompaniet här i
staden af ålder hafva hållit och rättat oss efter god gammal
sedvänja utan skrifter och skrå, men nu någre unge män äro
nyligen tillkomne till vårt embete eller ännu kunna komma som
icke vilja låta sig nöja med det som gammalt och förut hafver
varit, så hafva borgmästare och råd år 1477 fullbordat och
stadfäst för oss en stadga". Årsstämman hölls Yalborgsmessotid, då
verkmästare valdes. För att blifva sin egen man måste man ega
sina redskap samt 20 mark, man äskade inträde i embetet vid
Mikelsmessa och erhöll det nästföljande fastegång, sedan
dessförinnan verkmästarne följt den sökande upp på rådstugan, der
han fick burskap. Den nyinkomne skulle till embetet gifva en
viss afgift samt dessutom erlägga harnesk- och ljuspengar. Äfven
här var den sist inkomne skyldig att gå embetets ärender,
särskildt att kalla till sammanträdena; den som icke infann sig
inom en timma efter sammanträdet, måste böta. Ingen fick hafva
mer än en mästaresven och en lärjunge. Till vänskapens
uppehållande förbjöds på det strängaste embetsbröderna att vid köps
ingående söka bjuda öfver hvarandra. Öfriga föreskrifter gälla
närmast sjelfva yrket och förhållandet till de utom embetet
stående (vid inköp o. s. v.) och kunna derföre här förbigås.

’) De helige Crispinus och Crispinianus, två missionärer under fjerde
århundradet i Gallien, hvilka sades under sitt omvändelseverk hafva lifnärt sig
med att förfärdiga skodon, voro i allmänhet skomakerits skyddshelgon. De och
deras dag (den 25 oktober) synas ej haft mycket stor betydelse för Stockholms
skomakare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free