Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
MEDELTIDSGILLENA I SVEK IGE.
75
rerade skråen; de afvika förnämligast genom de små
fordringarne. Den som ville vara bagare i embetet skulle hafva en
half läst hvete eller råg. Vid inträdet gaf han en half mark
penningar till öl och två fat fisk, men sin kost behöfde han icke
göra förr än sedan han bakat i två år. Först då erlade han
äfven sin egentliga inträdes afgift, sex marker vax och en mark
harneskpenningar. Brödens vigt faststäldes i skrået, jemte andra
detalj föreskrifter, hvilka mera röra handtverket än
sammanlef-naden. Hvar månad kontrollerades de särskilda bagarnes
verksamhet [).
Sedan samlingen af skråordningar utgafs har man lyckats
finna en handskrift till Stockholms timmermansembetes skrå af
år 1454 2), hvilket i några detaljer innehåller sådant som vi icke
funnit i de redan refererade skråen. Hufvudstämman hölls vid
Valborgsmessotid, då man valde ålderman och gerdemän
(biträden vid samqvämen) och då man handlade sådana ärenden som
kunde vara "staden och kompaniet" till nytta. Till den allmänna
drycken, som följde vid stämman, skulle icke allenast alla
bröderna infinna sig, utan de voro vid vite förbundne att hafva sina
hustrur med sig. Både män och qvinnor serverade ölet. När
orlof gafs till god natt, skulle man gå hem med frid och späkt,
hafva höfvisk mun på gata och i gathörn; gillessvennen skulle
hafva skaffarekannan till hands och vid utgången bjuda på en
läskedryck åt hvem han ville. När arbete fordrades för stadens
räkning, underrättades vederbörande derom af verkmästaren, och
gick skyldigheten att förrätta sådant arbete i tur. För öfrigt
gick verkmästaren omkring för att kontrollera kompanibrödernas
arbete, och när han fann gerning eller byggning, som icke var
rättfärdig, eller något till honom framstäldt klagomål befans
grundadt, ålade han de felande att för samma betalning rätta
sitt arbete. Om någon djerfdes åtaga sig mera arbete än han
genast kunde reda från sig, så att någon embetsbroder derigenom
led förfång, af brist på arbete, fick han böta. Straff var äfven
faststäldt för den som befans arbeta långsamt i akt och mening
att derigenom förtjena mera penningar.
En handskrift till bagare-embetets skrå, äldre än den för
Skråordningarne begagnade, är af Klemming aftryckt i Fornskriftsällskapets årsberättelse
för 1870.
2) Af Klemming aftryckt i nämnda sällskaps årsberättelse för 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
