Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
II. HILDEBRAND.
72
sjelf eller genom ombud sjunga ett requiem. Hvar broder sva-,
råde under en månad af året för begrafningarne och skulle för
det han sjöng jordfästningsgudstjensten af bröderna undfägnas
med en måltid, till hvilken hörde tre färska grisar. Så snart en
gillesmedlem aflidit samlades bröderna i hans hus för att föra
liket i procession med bön och sång, men utan rop och buller,
till kyrkan. Tillhörde den döde det andliga ståndet, bars båren
af fyra prester, annars af fyra lekmän. De presterlige bröderna
sjöngo vigilier och firade messor för den döde, och på
månadsdagen efter begrafningen förnyades den kyrkliga festen.
Dessutom skulle hvar prest för en afliden prest fira sju messor, fem
om de fem såren, en om det heliga korset och den sjunde ett
requiem. För en afliden lekbroder lästes allenast två vigilier
och firades två messor. En broder kunde äfven begära en messa
för någon frände, vän, tjenare eller piga, såvida de hade ett
godt namn om sig, men skulle derföre bjuda på en måltid och
bekosta alla utgifter som messan förorsakade, ljus, tjenare, vin o. s. v.
Liksom Knutsgillena i Lund, Malmö och Ystad fortlefva,
så äfven det större prestgillet; det består sedan senare delen af
1600-talet af tre medlemmar, de båda stadskomministrarne och
kyrkoherden i Kloster och Nöbbelöf, hvilka årligen uppbära en
jordskyld af brödraskapets f. d. jordegendom l).
Ett prestgille med rättighet för lekmän att inträda fanns
äfven i Stockholm, ehuru eget nog vi icke kunna till fyllest
komma på det klara med afseende på dess ställning till andra
gillen. Det finnes ett notariebevis af år 1405 upptagande ett
gilleskrå, hvars förnämsta stadganden äro följande. Fyra
gånger om året samlades gillet, söndagarne efter Helga lekarnadag,
efter Vår frus födelsedag (8 september), efter den helige Martins
dag (11 november) och efter helga tre konungars dag (6 januari);
man hade efter aftonsången vigilier och följande dagen sjöngs en
messa, helst af gillets senior. Efter denna messa skulle gillets
samtliga andra presterliga ledamöter sjunga messor för de döde.
Till senior (ålderman) eller assessores (bisittare) fick man icke
välja annat än prester. Om en broder sjuknade, skulle alla de
presterliga ledamöterna i gillet besöka honom, iklädda sin skrud,
Gillets öden äro skildrade af biskop W. Faxe i hans inträdestal i Kongl.
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien, tryckt i dennas handlingar del.
15 s. 107 f. Stadgarne äro der aftryckta s. 131 - 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
