- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
87

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

MEDELTIDSGILLENA I SVEK IGE.

75

makaregatan, med ingång från helgalekamagränden; hur
vidsträckt väg det plägade gå, om det höll sig allenast inom staden
eller äfven vandrade öfver malmarne, veta vi icke. Det gick
slutligen in i den helige Nicolai kyrka, der åldermannen läste
messan från högaltaret. För att få en lefvande föreställning om
tågets gång genom de trånga gatorna, mellan skaror af
andäktigt knäböjande åskådare, huru djeknar med facklor, horn och
fanor gingo i spetsen, huru fromma sånger uppstämdes, huru
tidtals åldermannen lyfte monstransen med den vigda hostian —
allt detta får man sluta sig till af den romerska kyrkans seder
än i dag.

Fyra stora begängelsedagar firades om året, söndagarne efter
helga lekarna dag, efter jungfru Marie födelsedag (den 8 sept.),
efter den helige Martins dag (den 11 november) och efter
trettondedag jul. Festfirandet begynte med vigilier lördagsaftnarne,
om söndagarne lästes af klerkbröderne messor för de döde, af
åldermannen sjelf messan de corpore Christi och man gick i
högtidligt tåg omkring kyrkan. Torsdagarne näst före påsk och
i den veckan då den helige Mikaels fest (den 29 september)
firades, hölls ock gudstjenst med procession — denna två gånger
om året återkommande gudstjenst kallades helga lekarna lof, på
latin discubuit. Dessutom lästes i tur af de presterliga
medlemmarne messor i gillets kor, till en början tre gånger i veckan,
längre fram dagligen, hela eller åtminstone nästan hela året
igenom. Messläsningen ökades när gillet år 1454 hade smält
samman med Vårfrugillet vid skomakaregatan, hvarjämte gillet
öfvertog gudstjensten i den helige Andreas kor i Storkyrkan
äfvensom själagården vid själagårds- (nu skärgårds-) gatan med
dess gudstjenst och dess en gång om året återkommande
själabud för fattige, som efter budet undfägnades med en måltid.

Grillets eget högsta samqväm hölls söndagen efter helga
lekarna dag. Det kräfde hvarjehanda förberedelser. Under
ledning af skaffarne prydde djeknarne gillesalens väggar med löf
och granris, strödde på golfvet gräs och doftande blomster samt
satte tvenne löfruskor utanför dörren, öfver hvilken antagligen
hängde ett baner med gillets vapen. Dessförinnan anskaffades
ölet, hvilket ungefär en vecka fore drycken afprofvades af några
gillesbröder. Som man behöfde förvissa sig om sin sak, åtgick
vid smakningen ganska mycket öl och för att fördraga det, måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free