Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pantsatt dem; de måste år 1523 återlösas af gillet. Samma år
fordrade konung Gustaf ett lån för aflönande af de lybska
trupperna m. m. och åldermannen jämte bisittarne måste infinna sig
å slottet med hvarjehanda klenoder i silfver, tillsammans 30
lödiga mark, 133/4 lod, samt 400 mark klippingar och 130 mark
svenska pengar. De sade att detta var allt hvad de egde, men
konungen hade goda kunskapare och aftvang dem senare på året
tvenne guldkors. Det året öfverstego dock inkomsterna
utgifterna med 280 mark; för mer än 140 personer på dödsbädden
eller redan aflidna hade det året beviljats inträde i gillet. Men
redan följande året voro inkomsterna mindre än utgifterna. År
1527 öfvertog konungen all gillets fasta egendom, som
uppskattades till ett värde af 5,590 mark, och den nyss nämnde
åldermannen sattes till föreståndare i helgeandshospitalet, och
utnämndes slutligen till kyrkoherde i ett landspastorat.
Det öde, som sålunda drabbade det vigtigaste af Stockholms
gillen, kunde icke besparas de öfriga. Det var allenast enstaka
skånska gillen, som med förändradt skick öfverlefde den
kyrkliga omhvälfningen. Den sällskaplighet och det umgänge mellan
de olika stånden, som gillena under medeltiden hade förmedlat,
kunde hädanefter åstadkommas på andra sätt. Det är på sitt
sätt betecknande, att en del af helga lekama gillets egendom
anslogs till understöd åt skolmästare i Stockholm. Kunskapens
goda gjordes från och med reformationen tillgänglig för allt flera,
och derigenom utjämnades i någon mon ståndsskilnaden,
derigenom underlättades åtminstone möjligheten att ur de lägre
stånden svinga sig upp till en plats inom de högre. Om detta
är ett stort framsteg, för hvilket vi hafva den nya tiden att
tacka, få vi likväl icke alldeles förgäta, att redan den senaste
medeltiden hade anat huru vigtigt det var att sprida kunskapens
skatter, och hade äfven vidtagit åtgärder, som äro att anse såsom
förberedelser till den nya tidens stora verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
