Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
O. v. FEILITZEN.
6
I.
Alltmera hade de moln hopat sig, som förvandlat Stegeborg,
den af den skönaste natur gynnade fursteborgen vid Slätbaken
från ett stilla och fridfullt hem, sådant det varit under
pfalz-grefven Johan Casimir och hans förträffliga gemål, prinsessan
Catharina, till ett det ödsligaste, dystraste och fridlösaste hem i
norden. Bedragen i alla sina stolta beräkningar, sviken i
ständigt nya illusioner och lika litet älskad af sina föregifna vänner
som föga fruktad af sina fiender, såg sig pfalzgrefven, hertig
Adolf Johan, mot slutet af sin lefnad försatt i verkligt tryckande
omständigheter. Reduktionen hade betydligt bidragit att minska
hans tillgångar, men de skulle dock henne oaktadt kunnat
betraktas såsom fullt tillräckliga för en furste i hans ställning, om
ej hans sätt att hushålla gjort allt otillräckligt. Alla försök till
demonstrationer mot indragningen af de derför bestämda godsen
hade strandat mot den kunglige brorsonens orubbliga fasthet.
Den harm, som utan minsta verkan återstudsat, när den gifvit
sig luft i bittra utfall emot regeringen och de maktegande i
landet, vändes nu alltmera mot den furstliga familjens egna
medlemmar, och de arma barnen ledo under en hård och hersklysten
fader och en, enligt samtidens vitnesbörd, med honom
liktänkande, föga vekhjertad moder ett verkligt förtryck, som ännu
mera förbittrades af de knappa vilkor, hvarunder de måste
fram-lefva sitt lif. Särdeles utmärkte sig för barnen åren 1686, 1687
och 1688 genom obehag och lidanden af flerfaldig art. Det var
under sådana förhållanden, som de började att utom hemmet
söka det skydd, hvilket de der saknade, dervid de furstliga
prinsessorna i första rummet vände sig till halfsystrama, grefvinnorna
Christina och Elisabeth Oxenstierna, den förra gift med
sysslingen, grefve. Gabriel Thureson Oxenstierna af Croneborg, den
senare med grefve Gustaf Adolf De la Gardie, under det att de
unge prinsarne redan tidigt söka anställning i statens tjenst.
Hertig Adolf Johans grälsamma lynne förorsakade dock att
en hvar gerna drog sig undan ali inblandning i hans husliga
angelägenheter, särdeles han städse med stolt envishet afslog
alla förslag, som ej öfverensstämde med hans egna djerfva
anspråk. Och de alltför tydliga afsigterna att bereda sönerne ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
