Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
O. v. FEILITZEN.
68
1 att lian mina barn hithsender, emedan iagh them nådig är, och
han therass bestå så wel icke weth eller förstår som iagh.
2 att han sigh om them intet bekymbrar för en som han sigh
förklarar, att the måge så wel niuta charger och employer i ’Riket som
någen annan, ehuru höga the och kunna wara, och sådant medh
skrif-teligh försekring.
3 att han migh betalar thet som han migh skyldig är.
4 att han mina processer här i riket, som iagh active förer, låter
oturberat, them ochså icke annorledess en som efter Iagh och
kongliga stadgar vptager, och sigh om mit giöra» de intet bekymbrar, ty
iagh är min egen måhlssman,
5 att han mit Privilegium Austregarum vthi the saker, som min
person angår, intet præiudicerar, vtan låter oförkränckt, ehuru och Bengt
Oxenstierna eller hanss andre rådgifware therom owettigt förebringa.
Thet öfrige, som till wara barnss och hiertass welgång lender, wil iagh
här i Stegeborg, men icke annorstedess resolvera och medh eder
alla-sammanss öfwerlegga, när i hith komma, kan altså hierta med Iagh och
rätt protestera emoth Kongenss förrehafwanrle att han will sönnerne
vtom landss senda, ty iagh ingår sådant förehafvande intet, om han
och wille senda them medh tijo tusende man, mycket mindre medh
Möller, som han them hafwer tilerdnat, thet sker alt i rötemånen, vtan
att iagh finner för them någen hamn eller hwarest the stanna kunna
och hierta må thetta frit giöra på thenna min ordre, ty qvinna må eij
Edssöre bryta, Edssöressb. 36 Cap. L. L. men communicera thetta
icke med sin siecht, thet är Gref Nilss Brahe, Grefwinnerne F.
Christina och Elisabeth Oxenstiernor, Göstaf Kurck eller Barbro Baner,
item Gref Gustaf de la Guardie, ty de äro hiertass afsagde fiender,
iagh är så occuperat att ingen må fråga hwadh iagh giör, kan altså
medh mehra migh icke befatta en hwadh som min helssa och i thet
öfrige min aldra käraste hiertass och wara barnss welgång angår, til
hwilken iagh migh numera på 29 åhret hafwer om beflitat, men Gudh
bettre medh ingen annan succés en som nu bistår, the förbemelte
gref-winnor och hiertass siecht hafwer alt thetta anstiftat och duga ingen ting,
hierta achte sigh att komma i therass nätt, ty the äro listige, vtan
dygd medh alla therass rådslagh, när iagh får wåra barn medh hierta
til migh så skal alt blifwa annarss, ty the börra nu erkenna att the
äro bedragne, iagh är in til döden min aldra käreste hiertass trogneste
Stegeborg den 27 Julij 1688. Adolph Jahan Pfaltzgrefwe.
Gudh weth om hierta får alla mina bref som iagh skrifwer på
påsten, therföre är thet bettre att wara här tillsammanss hwarandra
rätt att förstå och wara eniga.
I marginalen: NB i Tysslandh och Frankrike är intet att lära,
en som til dricka, spella, h . . . och slå dank eller spassera, på sådant sett
settess både åhr och bekymmer tilbakars, man moste wetha någet bettre
för en som man tith kommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
