Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.
203
Nya Sveriges anläggning. Då lian på våren 1635 måste begifva
sig från södra till norra Tyskland, tog han, som bekant, vägen
öfver Frankrike och Holland, för att förmå dessa makter att
kraftigare understödja Sverige i tyska kriget. I Maj 1635
vistades han i Haag och Amsterdam. Om detta besök i Holland
känner man blott hvad som rör de politiska förhandlingarna ’).
Man kan dock vara förvissad, att en man med Axel Oxenstjernas
öppna blick och lifliga intresse för den ekonomiska utvecklingen
icke försummat tillfället, då han vistades i den tidens förnämsta
handelsstat, att taga reda på hithörande förhållanden och
anknyta förbindelser, som kunde blifva till gagn för Sverige. Och
att han dervid icke glömde de Usselincxska planerna, derför har
man ett bevis. Det finnes nämligen i Oxenstjernska samlingen
ett betänkande, författadt af en viss Samuel Blommaert och
dateradt Amsterdam d. 3 Juni 1635, sålunda några dagar efter
kanslerens afresa från Holland, hvilket söker utreda frågan om
utsigterna för en svensk sjöfart på Guineakusten. Denne
Blommaert, som var köpman i Amsterdam och delegare i det
holländska Vestindiska kompaniet 2), har allt ifrån kanslerens besök
i Holland regelbundet uppvaktat honom med skrifvelser, i hvilka
han redogjorde för handels- och sjöfartsförhållandena i Holland.
Man finner af dessa bref, att uppmärksamheten vid denna tid
mest riktade sig dels på Guineakusten dels på Brasilien. För
en expedition till Brasilien syntes förhållandena vid den tiden
gynsamma, ty holländarne hade fattat fast fot i landet och
undanträngde portugisarne, men ännu hade icke Vestindiska
kompaniet fått sig tillerkändt privilegium på den brasilianska
handeln; i denna kunde derför möjligen äfven Sverige bereda
sig delaktighet.
Ännu ett steg framåt togs följande år 1636. På våren
detta år besöktes Axel Oxenstjerna i "Wismar af holländaren
Peter Spiring, stadd på resa från Preussen till Holland. Denne
Härom se Arend, Algemeene Geschiedenis des Vaderlands, III, 4., s. 851;
Chemnitz, Gesch. des Schwed. Kriegs, II, s. 696.
2) Om denne man känner Hollands biografiska hufvud verk (van der Aa,
Biographisch Woordenboek der Nederlanden, II, i) ingenting annat, än att han
åren 1607—9 utmärkt sig i Ostindiska kompaniets tjenst. Yi kunna tillägga,
att han 1630—1 omtalas såsom delegare i en enskild kolonisation (s. k.
pa-tronat) på östra sidan af Delawareviken: se Hazard, a. st. p. 26. Sannolikt
var han beslägtad med den Thomas Blommaert, som under Gustaf Adolfs
regering gjorde sig väl förtjent om det svenska stångjärnssmidets utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
