Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.
205
mäktigt kotteri inom kompaniet och såg sig genom dess intriger
nödgad att lemna sin befattning 1632, då han återvände till
Holland 1). Han befann sig i sitt hemland, då han 1636
träffades af Spirings inbjudning.
Det var meningen, att Minuit skulle följa med Spiring, då
denne på sommaren 1636 återvände till Sverige, för att gå
vederbörande till handa med råd och upplysningar. Men han blef
hindrad och afgaf i stället ett skriftligt betänkande i frågan 2),
hvilket Spiring medförde till Sverige. Minuit ansåg, att för
anläggande af en svensk koloni i någon främmande verldsdel
(Nova Suedia, såsom den borde kallas) erfordrades först ett skepp
på 60—100 läster, vidare en last af 10—12,000 guldens värde,
en skeppsbesättning af 20—25 man med lifsmedel för ett år
samt tolf soldater till besättning på platsen äfvensom ett mindre
fartyg att der qvarstanna. Förmodligen var det detta förslag
eller ett derpå grundadt, som i svenska rådet upplästes den 27
September 1636 Spirings och som det vill synas äfven
regeringens tankar voro fortfarande riktade på Guineakusten,
särskildt Guldkusten.
På hösten 1636 blef Spiring åter utskickad till Holland,
men nu i egenskap af svensk resident och "finansråd" samt
upphöjd i adligt stånd under namn af Silfvercron till Norsholm4).
Sedan han i slutet af Oktober 1636 ankommit till Holland och
der blifvit ackrediterad såsom svensk resident, återupptog han
enligt regeringens befallning underhandlingen med Blommaert
och Minuit. Den förre erhöll nu fullmakt såsom svensk
koin-missarius i Amsterdam med 1000 rdr i årligt arvode; han blef hvad
man nu för tiden kallar svensk generalkonsul i Holland. För
att komma till något visst besked i kolonisationsfrågan, kallade
Spiring på nyåret 1637 både Blommaert och Minuit till
rådplägning hos sig i Haag. Resultatet af denna öfverläggning
framgår ur Spirings och Blommaerts bref till kansleren 5). Det
*) Ofvanstående uppgifter om Minuits tidigare lefnadsöden äro
hufvudsakligen hämtade från Fr. Kapp, Peter Minnewit aus Wesel, i Sybels Histor.
Zeitschrift, XV, ss. 225 ff.
2) Dat. Amsterdam d. 15 Juni 1636: Öxenstj. saml.
3) Rådsprotokollen.
4) Sjelf brukade han skrifva sitt namn: Peter Spieringk Silvercroen op
Norsholm. Hans skrifvelser till kansleren äro vanligen skrifna på tyska.
5) Spiring till kansl. d. 8 Nov. 1636, d. 7 och 31 Jan. 1637. Blommaert
till dens. den 26 Nov. 1636 och d. 14 Jan. 1637: Ox. saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
