- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
208

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

C. T. ODHNER.

10

slutsats, att det var Minuit sjelf, som på resan till Delaware
besökt Virginien. Denna slutsats är dock oriktig, såsom man
finner af en uppgift i Blommaerts bref. Det fartyg, som besökte
Jamestown vid nämda tillfälle, war icke Kalmar Nyckel med Minuit
ombord, utan jakten Gripen, som Minuit efter ankomsten till
Delaware sände till Virginien för att afsätta sin last och. intaga
ny, hvilket dock icke lyckats. Då det nu visar sig af det
engelska aktstycket, att det svenska fartyget sannolikt i slutet af
April 1638 uppträdde i Virginien, så måste följaktligen
ankomsten till Delaware hafva skett i Mars eller tidigt i April månad.
Härmed öfverensstämmer äfven ett annat samtida aktstycke,
hvilket visar, att den holländske guvernören i Nieuw Amsterdam,
Willem Kieft, redan d. 28 Apr. fått kännedom om Minuits
ankomst. Han skrifver nämligen denna dag till Vestindiska
kompaniets styrelse, att han från kommissarien å Port Nassau fått
underrättelse, att Minuit anländt till Delaware och der börjat
uppföra en skans, äfvensom att han velat framtränga högre upp
i elfven förbi Fort Nassau, men blifvit derifrån hindrad.
Guvernören hade först befalt kommissarien att protestera mot Minuits
förfarande, och han afgaf sedermera (d. 6—17 Maj) sjelf en
högtidlig protest, i hvilken han tog i anspråk för Vestindiska
kompaniets räkning hela "Zuid-Bivier" (såsom Delawarefloden
vanligen kallades i motsats till den nordligare Hudsonfloden) och
gjorde Minuit ansvarig för all den skada och osämja, som af
hans åtgärd kunde bli en följdl). Hvad grund holländarne
egde för sina anspråk, känna vi af det föregående: de hade
verkligen både inköpt och bebyggt en del af Delawares vestra
strand, men sedermera öfvergifvit trakten.

Hvad som för öfrigt passerade vid Delaware efter Minuits
ankomst, erfara vi genom Blommaerts ofta nämda skrifvelser2),
hvilka åter enligt uppgift grunda sig på Minuits egna, numera
förkomna journaler, kartor och öfriga handlingar. Det var
öfverenskommet med Blommaert och de öfrige holländske
delegarne, hvilka tillika voro delegare i Vestindiska kompaniet,
att man skulle undvika hvarje kollision med detta kompani,
och Minuit synes hafva fore speglat holländarne, att trakten af
Florida vore målet for hans färd — denna omtalas i Blommaerts

*) Hazard, a. st. s. 44 ff. Ferris, a. st. s. 38 ff. Acrelius, s. 12 ff..

2) I synnerhet brefven af d. 13 Nov. 1638 o. 28 Jan. 1640.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free