Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
C. T. ODHNER.
10
ocli dermed ock det förtroende, som hans person ingifvit de
holländske delegarne. Dertill kom slutligen, att Vestindiska
kompaniets styrelse beklagade sig öfver Minuits förmenta intrång
på dess område, och då nu de holländske delegarne i det svenska
kompaniet tillika voro delegare i Vestindiska kompaniet, så
fingo de uppbära förebråelser af sina landsmän för det de dragit
dem svenskarne på halsen; "de hade, ehuru medlemmar af samma
collegium, gjort dem mer skada än gagn". I synnerhet hade
Blommaert mycket obehag af sin delaktighet i denna sak och
blef derför mindre villig än förut att befrämja densamma.
Sannolikt för att afvända sina landsmäns ovilja sökte han leda
företaget in på en annan bana och fäste uppmärksamheten derpå,
hur fördelaktigt Nya Sverige vore beläget, i fall man ville slå
sig på kap er i mot spanjorerna. De spanska silfverflottorna och
deras rika laddningar lekte på den tiden i mångas håg, i
synnerhet sedan det 1628 lyckats holländarne att uppsnappa den
stora spanska silfverflottan. Nu menade Blommaert, att man i
Nya Sverige hade en väl belägen både utgångspunkt och
tillflyktsort, om man ville passa på de; spanska flottorna, när de
utlupe från Havanna. Men de svenske herrarne ville ej lyssna
till dessa förslag, utan fullföljde sina handels- och kolonialplaner
såsom hufvudsyftetl).
Ehuru sålunda de ledande männen i Sverige beslutit att
med första möjliga utsända en ny expedition till Nya Sverige,
dröjde det dock tämligen länge, innan den blef färdig att afgå;
dess utrustning för sinkades genom åtskilliga motigheter.
Kalmar Nyckel blef genom Spiring och Blommaert, hvilka försköto
medlen, i Holland utrustad för en ny resa och försedd med en
ny skeppsbesättning. Fartyget skulle först afgå till Göteborg
för att aflasta samt mottaga de svenska utvandrarne. Men dess
afgång fördröjdes dels genom reparationsarbetet dels i följd af
ett uppdrag, som Spiring fått regeringens befallning att med
fartyget utföra: man ville nämligen passa på och tillfångataga en
viss kejserlig ambassadör, som vore stadd på resa till Danmark
sjövägen. Härmed kan näppeligen åsyftas någon annan än grefve
Kurtz, hvilken på våren 1639 från Hamburg ämnade sjövägen
begifva sig till Danmark och Polen för att anknyta förbindelser
5) Fleming till kansl. d. 8 Juni 1639; Spiring till dens. d. 19 Nov. 1638,
29 Juli 1639; Blommaert till dens. d. 13 Nov. 1638 o. 28 Jan. 1640. Ox. saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
