- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
216

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

C. T. ODHNER.

10

Från denna tid upphör Blommaerts brefväxling med
rikskansleren, och Blommaert nämnes ej vidare vare sig vid de
amerikanska expeditionerna eller eljest. Antingen har han dött
eller afgått ur svensk tjenst icke långt derefterSedan de
svenske herrarne beslutit att på allvar fortsätta kolonisationen
för svenska kronans räkning, voro de naturligtvis angelägne att
aflägsna det holländska inflytandet ur kompaniet. I
räkningekammarens protokoll för d. 20 Febr. 1641 heter det, att
regeringen beslutit af kronans medel utlösa de holländske delegarne,
"eftersom de äre oss till hinders", med 18,000 gulden2). Samma
dag afgick bref till Spiring med befallning att af de holländska
subsidierna utbetala nämda summa till de holländske delegarne,
på vilkor att de afstode från alla vidare anspråk3) Detta har
tvifvelsutan skett, och dermed var sålunda den nya kolonien
helt och hållet i svenska händer. Yid samma tid har regeringen
tillerkänt det nya kompaniet ("vårt upprättade Söder-kompani")
monopol på tobakshandeln inom Sverige, Finland och
Ingermanland 4).

Ville sålunda svenska regeringen göra sig oberoende af
holländarne i afseende på kolonisationens ledning, så hade den
dock ingenting emot, att utvandrare af denna idoga nation sloge
sig ned som nybyggare i Nya Sverige,, allenast de gåfve sig
under svensk lydnad. Ett antal utvandrare från provinsen
Utrecht, hvilka icke kunnat blifva ense med Vestindiska
kompaniets styrelse rörande vilkoren för sin bosättning i Nya
Neder-land, önskade i stället slå sig ned i Nya Sverige. De vände
sig för detta ändamål först till Spiring, och derpå sände de till
Stockholm ett ombud (Jost van Bogardt?) för att utverka ett
privilegium af svenska regeringen. Hufvudmännen för denna
kolonisation voro några inflytelserika medlemmar af Vestindiska
kompaniet, förmodligen hörande till det missnöjda partiet inom
detta kompani. En herr van der Horst var den, som först

*) D. 21 Juli 1642 beslöts i rådet, att Appelbom och Trotzig skulle komma
till Amsterdam i Blommaerts ställe och hans lön delas emellan dem:
Håds-protok. Den 11 Apr. 1643 utfärdades ett memorial för den gamle W. Usselincx

i egenskap af svensk handelsagent i Holland, registr.

2) Kammararkivet.

3) Tyska och latinska registr. När och på hvad sätt Blommaert fått
ersättning för sina särskilda utgifter, hafva vi ej funnit antecknadt.

4) Privilegium för Söderländska kompaniet uppå tobakshandeln d. 12 Jan.
1641, tryckt hos Stiernman, Saml. af Ekonom, förordn. II, s, 305 ff. jfr. ss.
309, 373.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free