Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
C. T. ODHNER.
24
låta; ähr derföre mm vnderdånigasitø böön och begiäran, att när denna
min afsatta termin nemligen 3 ååhr för öfuer ähro, iagh då hädan
aflöst och till H. K. Maij:^ min aldranådigste dråttningh och
fäderness-landett i gen /örlåfuat warda måtto, hälst medan iagh ähr nu inthett
meer wngh, och stårsta deelen af mina dagar hafua warit swåra och
mödessamma, doch migh H. K. Maij:tts och fädernesslandhzens tienst
ingalunda att vndandraga, vthan åstundar gärna H. K. Maij:tt och
fäde?’ness\auåhzenss weedh andra lägenheeter att tiena, så länge iagh
förmår och lefuer. Jagh förhåppass medh Gudh, att den, som migh
här succederar, ringare möda än som iagh här hafft och än nu hafuer,
hafua skall.
19. De saaker, som nu weedh dätta skeepit effterskrifuass, dem
hafuer iagh iblandh dätt jagh här refererat hafuer icke inskrefna,
vthan en särdelis rulla der på giöra låtitt, såsom och denna gången
weedh huatt som här refererat ähr förblifua låter, allenast dätta
repeterar iagh än nu här wnderdånigst, att iagh äntligen 100
soldate-hernisk, för de wildass pijlar skull, sampt 12-6-4 och
3-pun-dige stycke-kulor, meer krutt och bly bekomma måtte. Och dätta nu
här medh sålediss vthi vnderdånigheett ändatt. Dat: Christina den
20 Junij 1644.
Johan Printz
manu propria.
P. • S. Man låther ?cke oförmällt, att hållenderner weedh
Mena-thans hafua i ååhr hafft en kaper medh 10 stycken och 40 man
wthi sion emellan Spanniola 1) och Cribitz, huilken detta förgånghne
ååhr hafuer 2 reessor inbrakt till Menathans 4 spansche prijser, weed
iväråe (som de sielfua bekenna) öfuer 50,000 rdr, och aldenstundh
wij liggom för de «spanske platzer närmare, än som de, hade wij
derföre till en såddan fördeeli så myc hit bättre lägenheett, hafua och
här3 der nöden så fordrade, itt rent inlåp och goda hampnar samptt
lägenheeter noogssamptt, ååhr in, ååhr wth, till att provientera skepitt,
och dätt by the Gudh beskiärade, dätt kunne wåra skeep tillijka medh
reteurerner här ååhrligen afhempta, kaperen kunde blifua på desse
orter, så länge Gudh täktiss honom bewara continue, den måste wara
itt wäll beseglat skeep, gott folck, och om man än måste hafua der
på hållendische skepare och styreman, lijkawäll för wnderssleef schull
wåre af nöden en rødhlich swensch capten der på; ’förty dätt skeper
Adrian krytzade här några månadher medh jacten Grijphen, dätt hafuer
waritt (som hanss bekanta, wnderske ......... bekenna och wtt-
ssäia) hanss egen fördeell.
Spanniola ~ Hispaniola eller Hayti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
