Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 SOMMARFALTTAGET I BRANDENBURG 1 6 7 5. (MARDEFELTS DIAR.) 251
sig. Följaktligen hade hr Gren: Lieut: låtit en afdelning
dragoner framrycka, med ordres att öppna portarne. På dessa hade
stadsboerne gifvit. eld och sårat några, deraf ett par dödligt.
Men då derpå hr Gren: Lieut: med hela cavalleriet ryckte an,
och då stadsboerne blefvo dem varse, kom först en prest och
sedan hela magistraten utur staden, samt gåfvo sig. Hr Gen:
Lieut: hade då dragit -in i staden, förlagt manskapet deromkring,
men sjelf med de båda Gen: Maj:ne och alla öfverstar tagit
hufvudqvarter i staden.
Den 19 Maj kom hr Gen: Lieut:n för första gången till mig
i Mühlenberg; jag rådplägade med honom om bästa sättet att
anställa vår marsch till Havellandet. Blefvo ense att han skulle
gå en annan väg på sidan om Fehrbellin öfver moraset och
Rhinow till Havellandet. Beordrade med honom Gen: Maj:
Grot-husen med 1,500 man infanteri och 4 6"tidiga samt 2 3 tidiga
kanoner; förmanade honom ytterligare att se sig väl före, så att
han ej blefve öfverfallen af fienden, lät honom läsa det den 18
dennes från Hans höggrefl. Excell: ingångna brefvet, och bad
honom att, så snart han kom in i Havellandet, skaffa kunskaper
om de brandenburgiska trupperna och meddela mig så väl dessa,
som underrättelse om sin ankomst till Havellandet. Vidare att
han skulle skydda invånarne, på det att de måtte qvarstanna
och så mycket bättre kunna åvägabringa det för armén nödiga
underhållet.
Ehuru jag plågades af en förskräcklig hufvudvärk, måste jag
fortfarande ordna och påminna om allt, så att det blef bakadt
och bryggdt för arméns behof; vidare måste jag skrifva till Hans
höggrefl. Excell: med begäran att ett par hundra tunnor salt
måtte sändas till armén, alldenstund vi nu begynte lida brist
derpå. Upptäckte slutligen för honom en min plan att gå till
en by, kallad Nassenheide, som ej finnes utsatt på någon karta,
men är belägen emellan Mühlenberg och Oranienburg, och
derifrån komma vidare till Havellandet öfver en gångstig som
kallas Pap ensteig.
Den 21 Maj marscherade jag med infanteriet och artilleriet
öfver Liebenberg till Grünbergerdammen, hvilken på bada
sidorna var omgifven af moras. Ej allenast voro broarna upprifna,
utan fienden hade också på åtskilliga ställen stängt vägen genom
bråtar. Vid slutet af denna damm voro pallisader uppförda,
bakom hvilka något manskap var gömdt; af dessa sårades en af
våra soldater i ena foten. Jag gaf ordres att framföra kanoner
och att öppna det sista passet; fienden tog till flykten, men jag
lät förfölja honom; 2 fångar togos, de öfriga lupo i moraset.
Således kunde jag fortsätta marschen till Nassenheide. Så snart
jag inträffade derstädes, lät jag commendera en cornett med
några ryttare till Lenitzer-slussen för att öppna densamma och
se till om han kunde öfverraska och tillfångataga några af flen«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
