Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
sommarfälttåget 1 brandenburg 1 6 7 5-
305
kunde svenska härens fångenskap eller åtminstone skingrande
under återtåget från sistnämnde stad deraf blifvit en följd.
Af ofvanstående inses lätt, hvilka som voro de egentligen
skyldige till fälttågets olyckor. Såsom icke sällan händer,
und-sluppo desse temligen lätt, under det andra fingo lida.
Riksmarsken erhöll på hösten befallning att återvända hem och
öfverlemna befälet till Königsmark; imellertid hindrades han af sin
sjuklighet att lemna Pommern och dog sommaren 1676 den 14
Juni på sitt gods Spicker å Rügen. Mardefelt, W. Wrangel,
Ståhl och Wangelin infordrades i riket att stå till svars för sina
åtgöranden. W. Wrangel dog likväl redan på vintren.
Mardefelt, som blott i ringa mån kunde anses tillräknelig i afseende
på sommarfälttågets utgång, beskylldes dock sedermera att hafva
förorsakat de allierades inbrott öfver Peene och Wolgasts förlust.
Såväl han, som Ståhl, försökte sommaren 1676 få tillträde hos
konungen i Malmö för att förklara sig, men mottogos ej ech
råkade i onåd. Af kommisionens handlingar vill synas såsom
isynnerhet Ståhl, hvilken var den minst skyldige, häftigast ansattes.
Mardefelt erhöll dock sedermera ett kort befäl vid arméns
återtåg från Rönneberga högar våren 1677 samt befann sig äfven
våren 1679 vid hufvudarmén i Skåne under konungens befäl.
Äfven Ståhl användes vintern 1677 en kort tid vid Kristianstads
blokad, men omtalas icke sedermera. Ej heller Delwigs namn
finnes vidare omnämndt. Giesse uppvaktade konungen i
Wenersborg i December 1675, der han erhöll sitt afsked, hvarefter
han gick i brandenburgsk tjenst och avancerade. Grrothusen
utmärkte sig under Königsmarks befäl i Pommern 1676—1678.
Planting bevistade 1677 Stettins hjeltemodiga försvar, tjenstgjorde
1678 vid skånska hufvudhären och verkställde 1679 ett infall i
Trondhjems län. Och slutligen finner man till och med
Wangelin såsom generalmajor deltagande i tåget från Liffland till
Preussen 1678 och 1679.
Hist. Bibliotek. Ny följd. I.
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
