Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
»XAVER LISKE.
122
Afgörandet om hvem som efter Sobieski skulle bestiga den
polska tronen kunde för Sverige icke vara någon likgiltig sak.
Så snart derför interregnum inträdde, började svenskarne att
förstärka sina besättningar i Lifland, iståndsätta vägar och broar
samt verkställa andra dylika krigsförberedelser. Detta injagade
skräck hos de polske statsmännen, hvilka kände republikens
vanmakt och ännu hade i minne den förra svenska invasionen.
Erkebiskopen af Grnesen, tillika riksprimas, hvilken under
interregnum innehade den kungliga myndigheten, beslöt derför att
söka utforska svenskarnes planer och att i denna afsigt afsända
en beskickning till Sverige under förevändning att tillkännagifva
om konung Johan III:s död.
Till utförande af detta uppdrag utsåg kardinal-primas
kammarherren von Sacken och gaf honom dervid följande instruktion
(Warschau d. 11 Juli 1696): att ställa sig i förbindelse med den
polske ministern i Köpenhamn Moreau, genom honom inhämta
närmare upplysningar, underhålla beständig korrespondens med
honom och låta berättelserna till Warschau gå genom hans hand,
derest ej tillfälle erbjöde sig att skicka dem direkte till Danzig;
att icke meddela sig om sina underhandlingar med någon polack
utom med primas och i nödfall med republikens ministrar; tills
vidare förblifva i Stockholm, söka iakttaga svenska hofVets
afsigter och företaganden, „men framför allt hafva ett vaksamt öga
på hären och dess rörelser i Lifland för att förvissa sig om hvad
som der förehades; ändtligen söka inhemta om någon polack
underhölle förbindelser med svenska kronan samt bemöda sig om
att vinna storkansleren grefve Oxenstjernas och de öfrige
ministrarnes förtroende.
Det svenska hofvet sökte sedan längre tid att understödja
prins Jakob Sobieski. Redan fyra år förut hade prinsen bedt
om Sveriges bistånd, för att vid konung Johan III:s frånfälle,
med kejsarens, Sveriges, Rysslands och Preussens hjelp förvärfva
sig polska kronan och med dessa makters biträde trygga sig mot
den förmodade franska kandidaturen. Sverige hade uppriktigt
ingått på prinsens förslag, och ej heller berliner-hofvet
förkastade det, tvärtom yttrade sig detta gynsamt derom, men utan
att det dock låg i dess afsigt att efter så mycken tvedrägt med
den vanmäktiga republiken på allvar och med eftertryck
understödja denne kandidat. För öfrigt låg detta hof sedan längre tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
