Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
»xaver liske.
128
Kansleren, förvånad öfver prinsens försumliglie t, tillskref
detta hans omgifning och lofvade att följa kurfurstens råd men
yrkade dock på ett gemensamt uppträdande i Warschau.
Winkler rådde till varsamhet, erinrande om att Sacken redan några
dagar förut ankommit och att Moerentz gick alltför öppet
tillväga. Till följd af det polska sändebudets ankomst afkyldes ock
verkligen det svenska hofvets ifver. Konungen var visserligen
fortfarande gynsamt stämd mot prins Jakob, men talade dock
allt mindre om hans kandidatur. "Sacken har fått veta —
skrifver Winkler till kurfursten d. 21 Okt. 1696 — att prins Jakob
bedt om Sveriges kraftiga understöd och i så fall gifvit försäkran
tom mera än penningar". Härvid tillägger Winkler: "utan
tvifvel vet han något om polska Preussen, som prins Jakob redan
förut skall hafva erbjudit detta hof".
Den svenske kansleren visste redan nu, att Frankrike skulle
understödja prins Conti, då Ludvig XIY till prinsen haft
följande yttrande: "Du skall väl med glädje erfara att du har
utsigt i Polen. Man måste begagna sig häraf, jag skall hjelpa
dig. Skaffa dig blott pengar till att befordra din sak. Om den
lyckas, så kommer du icke att ångra utgifterna, misslyckas det
åter, så skall jag efter kriget hålla dig skadeslös." Det oaktadt
lemnade dock kansleren ännu ej Jakob i sticket, men rådde
honom att skriftligen ställa sig i förbindelse med den
brandenbur-giske kurfursten.
Medan således Jakobs utsigter vid det svenska hofvet
började aftaga, bidrog han äfven sjelf ej litet till ett sådant resultat.
Af en oförklarlig försumlighet och likgiltighet åsidosatte han det
svenska hofvet. Sedan tvenne månader hade detta ej några
underrättelser ifrån honom. Till och med hans gesandt,
Moerentz, erhöll vid denna tid icke en rad. Kansleren kände sig
häraf förolämpad och för Moerentz, som sjelf förlorade tålamodet,
föll det sig svårt att fortfarande bibehålla svenska hofvet i samma
gynsamma stämning mot hans herre. Kurfursten gaf nu åter
sin resident Winkler fullmakt att lofva prins Jakob understöd,
hvarför han skulle uppfordra honom att underrätta hofvet i Berlin
genom hvad medel hans sak bäst skulle främjas. Moerentz
svarade Winkler, att prinsen väl sjelf redan skrifvit till kurfursten.
Kansleren anförde till prinsens ursäkt en dennes skrifvelse, hvari
}aan dermed urskuldade sig för sin uraktlåtenhet att skrifva till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
