Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
»XAVER LISKE.
132
dessa sessioner något vigtigt måste hafva förhandlats. De
uppvädrade äfven härom utspridda rykten, enligt hvilka Sverige
skulle hafva förpligtat sig att sända prins Jakob en här till
hjelp. Ännu mera ökades misstankarna, då Jakob skref till
kurfursten, hvaraf Hoverbeck i en sin skrifvelse till Fredrik III,
dat. Warschau d. 31 Okt. (10 Nov.) 1696, sluter, "att han måste
hafva i sinnet något förfärligt och ej längre ville anse sig
skyldig sin egen obligation". Den lidelsefulle och öppne prinsen
gjorde ej heller någon hemlighet af sin ovilja mot kurfursten
och begärde öppet hos det svenska kabinettet, att dess resident
i Warschau, Wachschlager, skulle återkallas, enär denne stod i
vänskapligt förhållande till den preussiske residenten Hoverbeck.
Den häraf förolämpade Hoverbeck yttrade sig i sina
depescher föraktligt om prinsen och förklarade detta hans steg
föranledt, icke såsom man i Sverige antog, af prinsens dåliga
omgifning utan af hans eget "egensinniga, misstrogna, onda lynne".
Det svenska kabinettet skickade imellertid enligt prinsens önskan
en ny resident till Warschau, en herr Större, hvaremot kurfursten
visserligen befalte sin minister att visa välvilja mot prinsen men
icke låta den nye svenske residenten få del af berliner-hofvets
verkliga afsigter, "betyga ali god konfidens — säger Fredrik III
ord för ord i sin instruktion för Hoverbeck d. 24 Nov. (4 Dec.)
1696 — och så ställa sig såsom oin hans kurfurstliga höghet
vore prins Jakob särskildt välbevågen." Hoverbeck kunde
sålunda fortfarande fullfölja sina afsigter att motarbeta prinsen.
Det kejserliga sändebudet, grefve Sedlnitzky, tadlade prinsens
uppförande och fordrade upprepade gånger att han skulle skrifva
till kurfursten. Oaktadt han tviflade på att prinsen dermed
skulle komma sig före, stälde han dock till Hoverbeck en
förfrågan om någon skrifvelse från prinsen ännu ankommit, tillika
bedjande att kurfursten, för att förekomma vidare förvecklingar,
i sitt svar måtte gifva honom titel af "Serenissimus", hvilken
titel ej heller kejsaren och Sverige förvägrat honom.
Trots kurfurstens fiendtliga stämning började imellertid åter
prinsens parti att tillväxa. Kronans stor-hetman, som hittills
varit honom obenägen, på grund af hans oenighet med modren,
skref nu en lyckönskan till honom med anledning af den inom
det kungliga huset återstälda friden, och detta steg var icke utan
sin betydelse, ty Stanislaw Jablonowski egde stort inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
