Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den polska litteraturen med särskildt afseende på den svenska historien. III. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223 POLSK LIT T Ii KA TU K RÖRANDE SVERIGES HISTORIA. 411
"Konungen: jag har underrättelser från Stockholm, att allmän»
heten der mycket beklagar sig öfver England och Berlin, såsom
om de (engelsmännen och preussarne) skulle med sina löften
hafva bedragit konungen af Sverige, hvilken så mycket
hasårder at för dem. —-
"Hayles: vi äro nästan säkra på att det icke kommer till
något krig mellan Spanien och oss och likväl fortsättes hos oss
ifrigt armeringen, hvaraf jag sluter, att regeringen vill visa
Ryssland, att vi göra oss beredda på att försvara konungen af
Sverige." —
Den 3 Nov. 1790 skrifver konungen:
"Det visar sig att konungen af Sverige icke kommer att
ingå något förbund med Ryssland, såsom man förmodade, och,
om Ryssland skickar penningar till Stockholm, så sker detta
icke konungen till godo utan till hans nackdel." —
Den 24 Nov. 1790 läsa vi i ett konungens bref följande:
"De många ryktena om att konungen af Sverige skulle
afsluta en alliance med Ryssland bekräfta sig hittills ej, men den
goda tanken om hans uppriktighet börjar vackla, emedan han
gifvit Ryssland afskrifter af preussiska och engelska depescher x).
’) Här bifogar Kalinka följande anmärkning: Gustafs uppförande efter
afslutandet af freden i Werelä var ganska tvetydigt. Han ville draga nytta af
de särskilda partenie, uppstälde vilkor för alla och likasom erbjöd sin hjelp åt
den mestbjudande. Han trodde sig vara herre öfver situationen och förestälde
sig, att hans fordringar skulle af alla parterne antagas. Hofven i Berlin och
London, varnade genom hans förhandlingar med Ryssland, förfrågade sig hos
honom hvad han fordrade för sin neutralitet. Gustaf svarade, att han för ett
krig med Ryssland behöfde en million thaler i månaden. Denna summa
syntes för stor. Man erbjöd honom 600,000 dukater årligen, dessutom i Portens
namn subsidier såsom förut och tillika utbetalandet af hos Porten innestående
två millioner piaster. Så snart konungen skriftligen fått mottaga dessa anbud,
meddelade han dem strax till hofvet i Petersburg med förklaring att, om han
skulle förblifva neutral, måste man betala honom mera och detta icke i
assig-nationer utan i klingande mynt. Utan att närmare ingå på detta köp slående
utlofvade Catharina fyra millioner thaler och, för att gifva konungen ett
bevis på sin välvilja, utfästade hon åt finnarne en skadeersättning för de
förluster de lidit i kriget. Detta Catharinas anbud frestade Gustaf. Stackelberg
afreste till Sverige och en alliance ingicks verkligen med konungen. "J’ai
enfin réussi à rendre la Suéde clirétienne", skrifver Stackelberg till Catharina,
i det han dervid tillägger, att han lösslitit Gustaf från Porten.
Just vid samma tid sökte Gustaf i hemlighet att vinna tronföljden i
Polen. Han gjorde allt hvad han kunde för att behaga polackerne; så uppträdde
han t. ex. vid en bal på Drottningholm i polsk nationaldrägt. Han uppkastade
vidtutsväfvande planer om båda kronornas förening, den svenska och den
polska, och meddelade sig äfven härom med Catharina. Kejsarinnan sökte ej
förtaga honom modet härtill, tvärtom upptog hon välvilligt hans förtroliga
utgjutelser, då lion väl visste att dessa äfventyrliga förslag skulle blifva
resultatlösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
