Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några anteckningar om våra historiska folkvisor. AF R. Bergström - I. Axel och Valborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
R. BERGSTRÖM.
10
i norden, hänvisar hon på en person, för hvilken Norges äldre
historia varit fullkomligt okänd, ja, som kanske just derför
förlade sin dikt dit in, emedan han, liksom hans landsmän, icke
kände den. Att han kände till Gridske-slägten, bevisar ingen
vidare kännedom om Norge, då denna slägt — jemte den från
Talgö — var den enda, om hvilken man utanför Norges land
hade något att berätta. Lika litet vittnar namnet Haakon något
om någon kännedom om Norges historia, ty af åtminstone två
konungasöner med detta namn, drottning Margaretas man och
Haakon Magnusson d. ä., borde man hafva något minne i
Dan-merk. Någon viss Haakon har icke föresväfvat författaren; ty
Oehlenschlägers mening (i företalet till sorgespelet Axel og
Valborg), att visans Haakon kunde vara den Haakon Herdebreid,
som stupade i sjöslaget vid Sekken 1162, förfaller, då man
påminner sig, att denne konungason vid sin död knappt var femton
år gammal och, om dessa unga år icke vore tillräckliga för att
hindra honom från att uppträda som en riddares medtäflare,
särskildt nämnes "barnslig till sitt väsende och kär i att leka."
Oehlenschlägers antydning, att den Askeli af Forland, som
i en saga hos Snorre nämnes som en af Haakon Herdebreids
män, skulle vara visans Axel, förfaller derför att Askeli på
danska blifver Eskül, under det att det danska Axel svarar mot det
norska Aslak. Namnet Valborg är blott skenbart nordiskt; i de
två första banden af Diplomatarium Norvegieum, der en mängd
personnamn från tiden 1200—1550 förekommer, finnes det endast
två gånger och båda gångerna på sådant sätt, att man har
anledning att antaga, att det burits af tyska qvinnor. Så när som
på Asbjörn, äro alla andra namn i visan tyska eller danska.
Inga af dem äro historiska — så har t. ex. aldrig någon
erkebiskop Aage funnits i Norge o. s. v.
De kyrkliga förhållanden, som omtalas i visan, gifva intrycket
af en tid, då kyrkan blifvit en fast organiserad magt. Norge
fick sin första erkebiskop i medlet af 1100-talet; men hans
embete omtalas i visan såsom det länge eller åtminstone i 50 år
skulle egt bestånd. Svarte-bror Knut, kungasonens skriftefader,
har man ansett vara en dominikan, och det kloster, der Valborgs
slägttafla fans, ett dominikan-kloster. Men i Norge funnos inga
"svarte-bröder"; väl svart-munkar, men det var benediktinerna,
som kollades så, under det dominikanerna kallades- predikare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
