Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Granskningar och anmälningar af historiska arbeten
- 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)
| Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor.
Samlade och utarbetade af B. Schlegel och C. A. Klingspor. Stockholm 1875. P. A. Norstedt & Söner. 8:o 409 sidor. Pris 8 kronor. |
Ju mera den historiska forskningen sätter som sitt mål att icke
blott skildra de politiska och sociala företeelser, som under en viss
tid kommit till syne, utan äfven att visa lifvet och kulturen i
allmänhet samt dessas samband med de historiska tilldragelserna, desto
mera framträder det ständigt vexlande förhållande af orsak och verkan,
hvaruti det offentliga och enskilda lifvet städse stå till hvarandra.
Den som skall skrifva ett lands eller en viss tiderymds historia,
behöfver således en mängd förarbeten, och bland dessa äro
kulturforskarens samt biografens och genealogens icke de minst nödvändiga.
Den förre skall lemna fonden, de senare staffaget till hans taflor,
och alla tre gemensamt bidraga att skänka hans framställning det
dramatiska lif, som fordras för att försätta läsaren in i den tid, han
skildrar. En grundlig kännedom om de uppträdande personernas
lefnadsförhållanden är derföre af stor vigt för häfdatecknaren, ty äfven
den mest framstående och i sin tids utveckling djupast ingripande
politiska mannen, — hans offentliga verksamhet må synas huru lysande
som helst, hans storhet vara aldrig så öfvervinnelig, — är dock
likaväl som den obetydligaste komparsen framför allt menniska, och
den dolda orsaken till hans offentliga handlingar måste derföre icke
sällan sökas i hans enskilda lif och slägtförbindelser. I vår tid, då
hvars och ens öfvertygelse om det rätta är eller åtminstone bör vara grunden
till hans handlingssätt, är denna inverkan möjligtvis mindre stark, och
de politiska striderna framkallas nu företrädesvis — vi kunna ej säga
alltid — af olika uppfattning af statens eller mensklighetens kraf.
Men så var det icke i forna tider. För menskligheten hade man då
knappast någon tanke och att staten kunde fordra vissa inskränkningar
i den enskildes godtyckliga sjelfbestämningsrätt, derom kunde man
visserligen hafva en aning eller på sin höjd orediga föreställningar,
men ett klart medvetande derom fans ännu icke. Deremot egde
blodsbandet och ätten en öfverväldigande makt öfver menniskornas
sinnen, och denna berodde på urgamla religiösa och ur dem härledda
sociala föreställningar. Hvarje ätt var i äldsta tider ett samhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0441.html
