- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
xiv

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framstående rum i våra häfder, så äro dock många af dess män och
ätter tillräckligt märkeliga för att förtjena ihågkommas. De hafva
också mången gång gjort forskaren stort bryderi, ty här har ett svar
på frågan hvem: var den eller den mannen? — sällan kunnat vinnas utan
vidlyftigt letande. Då nu sakens vigt och sökandets möda vanligtvis
icke motsvarade hvarandra, har han ofta måst nöja sig med de
upplysningar, som på närmaste håll kunnat vinnas, äfven om dessa icke
varit fullt tillfredsställande. Nu deremot kan han uti hrr
Schlegels och Klingspors ättartaflor lätt finna hvad han söker, ty der
äro de spridda genealogiska samlingarnes uppgifter ordnade och
genom jemförelse med andra kunskapskällor bestyrkte. Man kan
tydligen se att utg. härvid sparat hvarken möda eller uppoffring för
att göra verket så fullständigt som möjligt. De hafva rådfrågat alla
för dem åtkomliga svenska och utländska arbeten, der någon
upplysning kunnat hemtas, och bland annat genomforskat våra äldre
tidningar och kalendrar, ett arbete så mödosamt i förhållande till utbytet,
att det förtjenar särskildt framhållas. De hafva rådfrågat kyrko- och
domböcker, lefvande ättemän inom och utom landet, samt satt sig i
beröring med andra inhemske och utländske forskare, hvilka ock synas
villigt hafva gått dem tillhanda. Deras verk är således en frukt af
mångårigt sträfsamt arbete, och hvarje vän af historisk och genealogisk
forskning måste vara dem tack skyldig för deras osparda möda och
den kunskap, de skänkt oss om vår bebrefvade men ointroducerade adel.

Af denna adel, har så vidt utgifvarnes forskningar kunnat tränga,
funnits 2 furstliga, 27 grefliga, 104 friherrliga och 684 [1] adliga,
eller tillsammans 817 ätter, för hvilka dock, enär några adlats flera
gånger än med samma än med »förbättrade» vapen, 846 sköldebref
utfärdats. Fördelas nu dessa bref på de olika regenterna, så belöpa sig
adelsmän frih. grefvar furstar summa
på tiden före Gustaf I 18. - - - 18.
konung Gustaf I 33. - - - 33.
Erik XIV 19. 7. 2. - 28.
Johan III 45. 3. - - 48.
Sigismund[2] 6. 1. - - 7.
Karl IX 6. 6. 2. - 8.
Gustaf II Adolf 24. 1. 1. - 26.
Kristina[3] 174. 8. - - 182.
Karl X 12. 2. 1. - 15.
Karl XI 225. 18. - - 243.
Karl XII 55. 20. 3. - 78.
Ulrika Eleonora 19. 3. 1. - 23.
Fredrik I 16. 14. 2. - 32.
Adolf Fredrik 26. 9. 6. - 41.
Gustaf III 21. 10. 6. 1. 38.
Gustaf IV Adolf 2. 2. - 1. 5.
Karl XIII 11. - 1. - 12.
Karl XIV Johan 1. 4. 3. - 8.
Oscar I - - - - -
Karl XV - - 1. - 1.
Summa[4] 713. 104. 27. 2. 846.


[1] Denna summa stämmer ej med registret, men detta upptager adelsbrefven,
och sådana hafva för samma ätter stundom flera gånger utgifvits.
[2] Bland konung Sigismunds adelsmän är en Erik Andersson adlad den 26
Aug. 1611, således efter konungens afsättning, men då brefvet utfärdats på svenska
språket och för en svensk man, kunna vi icke ogilla att det här intagits.
[3] Ibland drottning Kristinas adelsbref är ett riddarebref för svenska kronans
advokat hos General-Staterna d:r Theodorus Graswinkel, som adlades 1637 men
sedermera den 16 Mars 1649 fick öppet bref på ridderlig värdighet förmodligen
för att i sitt hemland kunna göra anspråk på titeln »Jonkheer».
[4] Det uppgifna antalet adelsbref stämmer ej med registret men olikheten
kommer sig deraf att der uteglömts Fahrensbachs renovationsbref af d. 20 Nov. 1650,
Lindskölds andra bref af d. 24 December 1686, Baumans adelsbref af d. 17 Junii
1676 och Hauswolffarnes adoptionsbref af d. 12 Oktober 1756.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free