Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 1) Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade Svenska Adelns Ättartaflor. Af G Djurklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derom af herr Nils Johannis, fordom kapellan hos herr Göran
Eriksson Gyllenstierna, utfärdadt intyg d. 12 Oktober 1589, och redan
derförinnan, eller den 4:de September 1587, hade fru Karin fått sin af
herr Ivar födde son Ivar Ivarsson förklarad för äkta, men tvist härom
uppstod åter, när fråga blef om arf, och slutades först sedan erkebiskopen
och biskoparne i Linköping, Skara och Wexiö den 26 Juni 1602
bekräftat ett den 20 Februari 1594 likaledes af erkebiskop och 4
biskopar med deras capitulares om detta äktenskaps giltighet utfärdadt
bevis. — För Nils Nilsson, Tab. 19, kan hans första bröllopsdag
bestämmas till den 17 Januari 1579, ty dagen derpå gaf han sin hustru
Haneströms gods m. fl. gårdar i morgongåfva. Men ehuru denna
lemnats med kastad glafven, och öfriga formaliteter och ceremonier
iakttagits, hade något bref derpå ej under hennes lifstid utfärdats,
hvarföre han efter hennes död den 24 Mars 1604 utgifver bref derpå,
(orig. på Brokind, afskr. i Rääfs Diplom.), ett förhållande, som för
rättsforskaren icke saknar intresse. Slutligen kan på Tab. 22, om
Åke Johanssons hustru Ingeborg Nilsdotter, tilläggas att hon likasom
mannen aflidit före den 11 Oktober 1553, då Johan Åkesson gifver
sin farbroder herr Måns Johansson qvitto på arfvet efter de aflidne
föräldrarne. (Original på Brokind, afskrift i Rääfs Diplom.)
På Våla-slägten kan om Torbjörn Pedersson tilläggas, att han
enl. bref i Riks-Arkivet, år 1547, då han skrifver sig till Södra Våla
i Munketorps socken, var häradshöfding i Snäfvinge härad. Karl
Nilsson i Gyetorp, som der äfven omnämnes, var enligt Prytz’ frälseregister
i Upsala bondeson, och då i rättelserna (s. 409) säges att han stämt
sin aflidne svågers enka Karin på Hacksta, hade detta fordrat en
förklaring derföre, att om den uppgifna slägtskapen, hvilket vi ej
betvifla, är riktig, det anförda ordet svåger är vilseledande, enär Jon
Olofsson till Hacksta då varit svåger icke till Karl Nilsson utan till
hans svärfader Sten Olofsson. Upplysningsvis må äfven, såsom ett tillägg
till redogörelsen för friherrliga ätten Stenbocks vapen sid. 280, nämnas
att Gustaf Stenbock förde Stenbocks- och Store-vapnen så fördelta som
i farfadrens vapensköld, men deremot hjelmarne på samma sätt söm
fadren. Något faststäldt vapen synes derföre icke hafva åtföljt
friherrevärdigheten.
Vid en jemförelse emellan dessa ättartaflor och Henels
»Florerande Swerige» för åren 1729 och 35, hafva åtskilliga uppgifter i de
båda sistnämnda skrifterna förekommit, som berättiga att göra några
tillägg i de förra. Så t. ex. torde på ätten von Bönningh (s. 39)
bland medlemmar af ätten, utan kändt samband med stamfadern, kunna
tilläggas en Gustaf von Bönningh, som var placerad löjtnant på
Savolax regemente 1729 och på Kalmare regemente 1735. Till
ointroducerade ätten von Ceumern (s. 44) bör äfven föras en Carl von
Ceumern, som är löjtnant på Gardet 1729, men har afsked eller är
död 1735. Gottfried Cockenhausen (s. 45) är ännu 1735
öfver-inspektor vid tullen i Stralsund, och Klemens Ehrenholm, hvilken (s. 60)
uppgifves vara häradshöfding i Skaraborgs län 1718, räknas ännu 1735
bland obefordrade häradshöfdingar, så vida nämligen icke — hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
