Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 3) Sveriges Ridderskaps och Adels Riksdags-Protokoll. Af O. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51 SVERIGES RIDD. OCH ADELS RIKSDAGSPROTOKOLL 16 52-16 55- XLIII
ställning till de öfriga stånden. Riksdagens andra stora fråga:
reduktionen af de från kronan bortgångna godsen, blifver med öfriga frågor
rörande statsverket föremål för en långvarig underhandling mellan
Rådet och ett af adelns utskott. Öfverläggningarna i sin helhet visa en
större offervillighet å adelns sida än man skulle väntat och senare
reduktion företedde; men förhållandet var nu ock vida annorlunda. Nu är
endast fråga om huru mycket man är beredd att gifva, då om det lilla
man kan få behålla. Utan synnerligt stor inskränkning erkännes
oegentlig-heten af de s. k. expectantierne, och anses de böra underkastas en
vederbörlig inskränkning. Redogörelsen för förhandlingarna i frågan är hållen
med den klarhet, att den kan sägas utgöra en färdigskrifvenhistoriai ämnet.
En angelägenhet, som kan betraktas såsom riksdagens tredje stora
fråga, är den lägre adelns ställning till grefvarne. Den utbredning af
sin domsrätt, som desse tillvällat sig i sina grefskap, har stigit
öfver alla fördragliga gränser, »i ty att the de under sijne undfångne
grefwelige Donationsbref, och där å Anno 1651 giordhe förklaringh
söckia att extendera sin jurisdiction aff Häradz- och LagmansRätten
uthi deras Lähn fast widare, än dess natur och egenskap kunna
till-låtat; apprehenderandes directionen aff sielffwe justiciens administration,
icke allenast öfwer sine Landboer, uthan och öfwer Ridderskapet och
Adelen medh deras Landboer, som innom grefweskapetz district
besitt ne ähre, så att alle dhe Controversier och Rättegånghz saker, som
deras Landboer angå, och efter Lagh till Häradz- och Laghmanstingh,
såsom deres rätte competens forum och Laga Domställen höra.och
lända, dem draga de nu under sin rätt och Jurisdiction, där
samma-städhes att upptaghas, ransaakas, afdömmas och exeqveras»; såsom det
allt heter i den inlaga till K. M:t, som först af Ridderskapet och
Adeln emot grefvarnes privilegier blifvit uppsatt, men hvilken för sin
alltför hårda ton icke inlemnades utan ersattes af en annan till stilen
fogligare, men i det faktiska lika lydande. I denna senare inlaga, som
är stäld såväl emot friherre- som grefveståndet, visas än
bestämdare, huru den öfverklagade utsträckningen af domsrätten, om ej de
deraf uppstående misshållandena i tid rättas, måste föra mycken oreda
af sig, »hälst nu sedhan Sweriges Rijke, wårt kiäre Fädherneslandh,
med en stoor ymbnoghet både af Grefwe- och Friherreståndh samt
jemwäl af Adel är förökt». Sammanställer man det anförda med hvad
som för öfrigt i detta protokoll förekommer, rörande ridderskapet och
adelns motstånd mot hvarje åt andra medborgare beviljad förmån, då
deri spåras minsta skymt af inskränkning i ridderskapets och adelns
privilegier, så känner man sig verkligen stå midt inne i feodalismens
mest godtyckliga tider.
Rörande ridderskapet och adelns goda ställning till de öfriga
stånden, der det ej gäller befarade ingrepp i adelns privilegier, lemnar
riksdagens protokoll flera intyg i de tata conferenser, de hafva med
hvarandra, och ehuru bönderne allt fortfarande klaga öfver den
betungande dagsverksskyldigheten m. fl. dem tungt tryckande onera, se vi
dem dock med stort förtroende hos ridderskapet och adeln söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
