Historiskt bibliotek / Tredje delen / xciv (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 7) Steenstrup: Inledning i Normannertiden. Af E. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7)	Inledning i Normannertiden. Af Johannes C. H. R. Steenstrup. Kjöbenhavn 1876. VIII + 381 s. 8:o.

Det är för vår tids historiska forskning ett utmärkande drag, att
den med förkärlek upptager äldre spörsmål och underkastar dem en
ny behandling. Sällan är det fallet att några nya källor blifvit
uppdagade, men genom att läsa de gamla och redan väl kända
forn-häfderna med ögon, som skärpts af den nyare kritikens mångsidiga
hjelpmedel, sättes man ofta i stånd att ställa föremålen i ett nytt
sammanhang och en ny belysning. Väl komma alltid nordens forntid
och en god del af dess medeltid att erbjuda endast membra disjecta
af en historia. Just härigenom blir det för forskaren lockande att
genom en förnyad undersökning om möjligt åtminstone förminska
luckorna och inskränka utrymmet för ovissa gissningar. Till detta
slags verk hör det föreliggande. Författaren låter i detsamma
kritikens ljus falla öfver den väfnad af missförstådda sägner och den stora
mängd af annalistiska uppgifter, som utgöra våra källor för den i hela
Europas historia mångfaldigt ingripande Nordmannatiden. Han vänder
sig dervid, såsom naturligt är, mot vissa vigtiga partier af sitt ämne
och uppställer några få hufvudfrågor, hvilkas lyckliga besvarande måste
vara i hög grad upplysande för detsamma. De äro följande: hvilka
äro våra källor för denna tid? under hvilket namn äro vikingarne
kända i det södra Europa och hvarifrån kommo de? särskildt hvem
var stiftare af riket i Normandie? hvilka voro orsakerna till
vikingatågen? och slutligen hvad känner man om vikingahärens organisation
och äldsta författning? Med lärdom och skarpsinne genomför han
hvarje enskild undersökning och det är ej författarens fel, om
resultatet stundom endast blir en gissning till eller en sinnrik
sammanställning.

Källorna för denna del af nordens fornhistoria, liksom för
densamma i dess helhet, äro, såsom nyss antyddes, af tvänne slag:
nordens egne historieskrifvare, som lefde omkring 400 år efter
händelserna, d. v. s. isländarne och Saxo, och frankernas, tyskarnes,
engelsmännens och andra folkslags krönikor, som i motsats till de förre ha
den stora förtjensten att vara i det närmaste samtidiga med hvad de
skildra. Till en del måste de supplera hvarandra, men man kan ej
annat än instämma med förf. deri att de, som åt kritiken gifva
det säkraste materialet äro de sistnämnda och att den lyckliga
öfverensstämmelsen med dem ofta är afgörande för de förras historiska
värde. Hur är det då med dessa källors användbarhet? Förf.
utesluter, såsom oss synes med skäl, Tacitus, ty vikingatågen beteckna
ett alldeles nytt skede i de nordgermaniska folkens utveckling; han
gifver de isländska sagorna blott en underordnad vigt, ty de bero på
traditioners värde, som gått öfver många slägtens läppar, innan de
upptecknades och som dertill bevarades hos folk, som i sjelfva verket
aldrig haft någon afgörande del i de stora nordmannatågen. Återstå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>