Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 7) Steenstrup: Inledning i Normannertiden. Af E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
98
desamme. Vidare känna de frankiska historierna ej till Rollos ur de
norska sagorna bekanta tillnamn och afvika de från de senare i
skildringen af hans utseende och personlighet. Slutligen öfverensstämma
ej heller uppgifterna om den frankiske och den norske
vikingahöfdin-gens fränder. Men hur har en sådan förväxling kunnat ega rump
Herr S. svarar liksom en gång förut: genom en senare tids
etymolo-giserande försök att sammanföra Normanni med Norvegia, hvarvid
om det äfven i Norge fans traditioner om en Rolf, det var lätt att,
på honom öfverflytta den danske Rollos bedrifter. Slutligen söker herr
S. gendrifva de vigtigaste beskyllningar, som man framstält mot Dudo
för oriktiga uppgifter; vi kunna likväl ej i denna anmälan ingå på
hans undersöknings detaljer. Klart är af allt detta att uppgifterna om
Normandies grundläggare befinna sig i ett bedröfligt tillstånd af
inbördes motsägelse; följer man de ena, föres man till nödvändigheten
att förkasta de andra. För den åsigt herr S. försvarar måste utan
tvifvel den omständigheten väga icke så litet, att i sjelfva Normandie
och så snart efter landets eröfring ingen tradition fans om den norska
härkomsten. Härtill kommer vidare att Danmark var det af de
nordiska landen, med hvilket Normandie under den närmast följande
tiden hade någon historiskt bevislig beröring och att, såsom förf.
längre fram utförligt omtalar, sagorna endast sällan tala om norrmäns
och isländares besök i detta land. I nästa kapitel "Normandie som
dansk kolonialland" redogör förf. just för normandernas beröringar
med de nordiska rikena och med England, men vidrör äfven en
gammal tvistefråga nämligen om vidden af det danska elementets
utbredning och inflytande i Normandie. Att han åt detsamma vill
tillerkänna den största betydelse bör ej förundra oss, men då han längre
fram i sitt arbete återkommer till samma ämne, kunna vi här tills
vidare lemna det. Den andra afdelningen slutar med en kort utflykt
rörande Normandies natur och dennas betydelse för de danskar, som
bosatte sig i landet och i den tredje öfvergår förf. till frågan om
orsakerna till nordmannatågen.
Man har hittills vanligen sökt orsakerna till dessa för norden så
märkliga tåg på flera håll, såsom i de politiska förändringar, som den
tidén timade i norden, i sammanstötningen med Karl den stores
eröfringsrike och äfven, mera allmänt, i dem sett verkningar af
samma ande, som en tid förut förde sydgermanerne in på det
romerska rikets områden. Herr S. söker hufvudorsaken uti de nordiska
rikenas öfverbefolkning och uti månggiftets den tiden utbredda sed
och gör till sin uppgift i den tredje afdelningen att föra detta i bevis.
Hans hufvudstöd äro äfven här de frankiske annalisterne. En analys
af deras framställning förer till följande resultat: att nordmännens
hemland varit mycket tätt befolkadt, att detsamma varit öfverbefolkadt,
att orsaken dertill varit månggiftet och invånarnes sinlighet, att delar
af folket under sådana förhållanden drefvos på öfverhetens bud i
landsflykt och att slutligen fadren plägade drifva sina söner ur hemmet.
Dessa hypoteser, hvilka alla förf. godkänner, så när som på en, gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
