Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 8) Weibull, Tegnér: Lunds Universitets Historia 1668—1868. Af — a —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
granskningar och anmälningar.
104
mera vidtomfattande planer. I det lian till enskilda högt uppsatte
svenske män bortförlänade en god del af de till bildningens tjenst
afsedda inkomster, på hvilka det nya Inrosätets ekonomi skulle
grundats, försvårade han till ocli med realisationen af den väl tänkta plan,
som lian sjelf uppgjort.
Det var först under Carl XLs förmyndare-regering och på grund
af de södra landskapens enträgna framställningar, som förslaget
återupptogs, sedan det vid förnyad pröfning visat sig, att ett universitet
kunde i Lund upprättas, med användande endast af de för sådant
ändamål disponibla kyrkliga inkomster från rikets sydliga landskap
och således utan något betungande af den föga rika statskassan. Ar
1666 fattade regeringen sitt beslut om Lunds högskolas stiftande och
den 28 Januari 1668 kunde denna läroanstalt högtidligt börja sin
verksamhet. Till dess underhåll anvisades Lunds domkapitels
betydliga förmögenhet, hvaraf dock inkomsterna, såsom förut blifvit nämndt,
till en stor del voro på vissa personers lifstid börtförlänade och först
småningom kunde till universitetet hemfalla. Hela den jordegendom,
som läroanstalten sålunda antingen genast emottog eller framdeles
skulle emottaga, omfattade mer än 900 i rikets fruktbaraste landskap
belägna gårdar.
Af denna lysande utrustning skulle högskolan dock aldrig komma
i fullständigt åtnjutande. Den tid kom snart, då sjelfva dess tillvaro
sväfvade i fara, och den såg sig omsider, när det förunnades den att
å nyo börja sin för tillfället afbrutna verksamhet, inskränkt till några
obetydliga spillror af den forna rikedomen. Det redan under
läroanstaltens första decennium utbrytande, på lif och död förda krig, i
hvilket Sverige måste för andra gången eröfra de södra landskapen,
hade visat nödvändigheten af en tillräckligt stor krigsstyrkas
upprättande i Skåne. Eedan tidigare hade inkomster af skånska froma
stiftelser blifvit anslagna till sådana ändamål, som underhåll af
Yad-stena krigsmanshus eller uppbyggande af sjukhus i Upsala, ett
förfarande, hvartill äfven i långt senare tid motstycken icke saknats.
Nu blef efter freden i Lund 1679 en af regeringens första åtgärder
att till underhåll af de trupper, genom hvilka rikets södra gräns
skulle tryggas, anvisa samma jordegendom, som ett decennium förut
blifvit åt Lunds universitet anslagen. En tid såg det ut, som om
den så nyss stiftade, i följd af kriget för tillfället upplösta högskolan,
sedan medlen för dess underhåll blifvit den fråndragna, icke skulle
komma att åter upprättas. Förtjensten deraf, att den å nyo kunde
begynna sitt arbete, tillkommer den dåvarande biskopen i Lund Knut
Hahn, som icke allenast på högsta ort ifrigt förde universitetets talan,
utan äfven lyckades gifva anvisning på några till fromma stiftelser
donerade inkomster, hvilka ännu ej blifvit för främmande ändamål
disponerade och som sålunda kunde till universitetets nödtorftiga
underhåll användas. Sjelf afstod Hahn med ädel oegennytta till
högskolan en ej obetydlig del af sin biskopslön. Einga voro dock nu
och förblefvo fortfarande under halftannat århundrade de yttre medel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
