Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af historiska arbeten - 8) Weibull, Tegnér: Lunds Universitets Historia 1668—1868. Af — a —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OX V III
granskningar och anmälningar.
108
juridiska studiets höjande var Holmbergssons långvariga
lärareverksamhet af största betydelse, oeh i hans skola bildades Collin, Schlyter
och Schrevelius.
I följd af den nitiske universitets-kansleren Lars-von Engeströms
bemödanden blefvo under detta tidskifte flera nya lärostolar inrättade
för vetenskaper, som förut icke vid högskolan egt särskilda målsmän.
Derjemte lyckades det att åtminstone för en tid vid lärosätet fästa
Esaias Tegnér, hvilken såsom snillrik föreläsare åt det grekiska
språkstudiet häfdade dess tillbörliga plats vid universitetet, jemte det att
han i egenskap af vårt lands mest populäre skald utöfvade ett stort
inflytande på hela vårt folks odlingslif. Samtidigt verkade äfven Ling
vid högskolan såsom skapare af den svenska gymnastiken och tillika
såsom enthusiastisk, af ungdomen högt uppburen målsman för en
nordiskt nationell riktning på det andliga området. Efter inrättandet
af nya, redan länge behöfliga lärarebefattningar och en fullständigare
utveckling af dithörande institutioner kunde omsider de reala
vetenskaperna, nu representerade af män sådana som Agardh, Fallén, Fries
och Nilsson, inom högskolans studiekrets intaga det rum, som dem
rätteligen tillkom. De teologiska studierna erhöllo först något senare
genom Ahlman, Bergqvist. Thomander, Tteuterdahl och deras
lärjungar en mera vetenskaplig tendens.
Ehuru det ej är lämpligt att utsträcka denna sammanträngda
öfverblick ända till lärosätets sista ännu icke afslutade tidskifte, må
dock erinras om några under de senaste åren inträdda förändringar i
universitetets organisation och formen för dess arbete, de der för
högskolans verksamhet ega en större betydelse. De länge sedan föråldrade
konstitutionerna af 1666, hvilkas tidsenliga omarbetning under mer
än ett århundrade varit ett önskningsmål, utbyttes ändtligen år 1852
emot nya statuter, som dock nyligen måst underkastas en partiell
revision. Ett behöfligt och fruktbringande komplement till
föreläsningarne har den akademiska undervisningen på senaste tiden erhållit
i de nyinrättade seminarierna, om hvilkas resultat erfarenheten redan
lemnat det bästa vitsord. Ännu återstår dock i samma riktning
åtskilligt att uträtta. Genom sin från och med år 1864 utgifna årskrift
har universitetet trädt i en lifligare förbindelse med utlandets mest
betydande vetenskapliga institutioner. Under tidigare perioder hade
på grund af nationella fördomar och en trångbröstad lagstiftnings
hämmande föreskrifter förhållandet till och med till Köpenhamns så
närbelägna högskola lemnat mycket öfrigt att önska. Gällande
författningar försvårade länge för en universitetslärare den obetydligaste
resa, och ännu så sent som år 1820 var den då uppkommande
samfärdseln emellan arkeologerna i Lund och Köpenhamn ett föremål
för polismyndigheternas uppmärksamhet och misstankar. Den kort
derefter inträdande skandinaviska rörelsen, hvartill förhållandet
emellan Tegnér och Oehlenschläger gifvit ett så kraftigt uppslag, har låtit
de gamla skrankorna småningom falla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
