Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
43
sens antagande såsom grundval för den svenska kyrkans
läro-byggnad fullkomligt undanröjd, ocli detta var nu ej blott en
presterskapets angelägenhet, utan en sak, till hvars försvar folket
i sin helhet hade ingått ett formligt förbund.
Emellertid fans det äfven en annan sak, som det för
riket var af vigt att få ordnad, nämligen frågan om Sveriges
ställning under den nu inträdande unionen med Polen, och det
skulle i sanning varit underligt, om de svenska statsmännen,
med Kalmar-unionens missförhållanden för ögonen, ej skulle
känt ett behof att i detta afseende söka erhålla tillfredsställande
garantier. Också finner man, att hertig Karl den 20 Januari
1593 hemstält till riksråden, om ej det förut utarbetade, ehuru
sedermera ogillade unionsfördraget (Kalmare stadgar) borde
öfver-ses, samt uppmanat dem att därur göra ett utdrag af det, som
kunde finnas nyttigt att behålla, samt att tillägga öfriga punkter,
med afseende på hvilka riket efter denna tids lägenhet borde
blifva försäkradt. Dessutom begärde han deras råd, om huru
denna sak på fogligaste sätt skulle andragas hos konungen, saint
lofvade att å sin sida göra ett dylikt utdragl). Herrarne
instämde den 23 Januari i den af hertigen uttalade åsigten och
tillstyrkte, att man vid framställningen till konungen borde
åberopa, att han redan förut bekräftat dessa stadgar2). På en af
K. Reg. 1593 A. Hertigen börjar sin framställning med en
påminnelse om att Kalmare stadgar blifvit kasserade, emedan de hemligen och
de förnämsta ständerna näst konungen oveterligen blifvit sammansatta —
"en-dock thet latiniske bref, som för någre åhr seden blef stelt i Calmar, är seden
blefwit casser et och ogillet meden thet etc. — så vore icke oråd at thet måtte
öfversehes" etc. — Sannolikt är det denna början, som föranledt Geijers
uppgift (a. st. II p. 302 a. 1) att det varit rådet, som först påmint om dessa
stadgar, samt att hertigens uttalande därom utgjort ett svar på deras förslag.
Att så ej var förhållandet, utan att det var hertigen, som först bragte saken
på tal, samt att afsigten ej var att nu erhålla en rättelse för regeringen i
Sverige, utan garantier för rikets ställning i allmänhet under unionen, ses såväl af
hertigens ord, lästa i sitt sammanhang, som af rådets svar.
2) Liksom hertigen började sin framställning med ett ogillande af det sätt,
hvarpå stadgarne tillkommit, så kan herrarnes svar sägas innehålla ett slags
iörsvar därför. "Belanngendes" — skrifva de — "ath uthdrage the puncter,
som kunne ware riked nyttige, utliaf thed latinske brefwedt, hwilchid K. M.
sjelf leth stelle såsom thenn heftige lägenheeth på den tijd kräfde, eig
heller någenn annen änn bådhe konungarne underschrifwidt och försegledt, dog
till H. F. N. hertig Carls och ständernes yttermere stadfästelse, såsom
bokstafven klarligen uthwise, ded synes de gode herrer ej heller ware orådh, kan
och icke med bättre foge blefwe H. K. M. opåmint änn således, att man
wisseligen förmoder, thed H. K. M. till thed, som kann lännde riked til gagnn
och gode och lagh kräfwer, skall ware benägen och iu så mycked mere ath H.
K. M. tillförene godwilligt sådant lofwedh och bebrefwed hafwer." Original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
