Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
49
alla ständer först vid deras religionsfrihet, som den var i kung
Gustafs sista och Johans första tid och nyligen i Upsala in
generali synodo hafver blifvit samtyckt, vidare de furstliga
personerna vid deras förläningar, det andliga ståndet vid dess
myndighet och skäliga frihet samt alla verldslige, ädle och oädle, fattiga
och rika, vid Sveriges beskrifna, oförvanskade lag och vid deras
"gamla urminnes rättigheter, donationer och privilegier", gifna af
föregående konungar och regenter, "såsom de med goda skäl
kunna bevisa, och om därpå några fel eller brister finnas, sådant
nådigst böta och afskaffa". In summa — heter det vidare —
konungen skall allt det lofva och hålla, som konungens ed i
lagboken ljusligen innehåller, hvilket man hoppades att han ej
skulle vägra, anseendes först och främst själfva rättvisan, där
näst den trohet och välvillighet, som samtlige ständer bevist det
kungliga huset genom arfföreningen, för hvilket de nu af
arf-konungar ytterligare och bättre vilkor med rätta förmoda än
under främmande valkonungar, och vidare det bistånd, som
högre och nedrigare ständer med lifs och gods uppsättelse gjort
hans fader uti dennes första regementes begynnelse och sedan
uti 23 år, hvarigenom de kommit i stor oförmögenhet. På allt
detta skulle Bjelke begära konungens skriftliga försäkran, och
förmodade man, att denne godvilligt först därborta och sedan vid ^
sin kröning skulle afgifva en sådan. Då allt vore aftaladt, skulle
Bjelke genom ett visst bud underrätta den svenska regeringen
om tiden, när konungen ville hafva skeppen emot sig. Såsom
man ser, nämnas ej särskildt adelns privilegier, utan ständernas
i allmänhet, men hvad herrarne egentligen åsyftade med talet om
de urminnes rättigheter, som man med goda skäl kunde bevisa
sig hafva erhållit af föregående konungar, framstår i sin rätta
belysning genom en jämförelse med det bref, som Hogenskild
Bjelke tillskref sin broder Ture med anledning af denna
beskickning l). Han säger sig häri hafva för cLennes räkning låtit af-
l) Bref från riksrådet Hogenskild Bjelke till riksrådet Ture Bjelke den
11 Juni 1593, tryckt i Handlingar till Skandinaviens historia YII p. 64 o. lf.
Orig. bl. Svenske mäns bref och manuskript, Riksark. Såsom ofvan är
visadt, var Hogenskild ej närvarande vid rådsmötet, men det är ej osannolikt,
att han vid detta liksom vid många andra tillfällen (jmfr t. ex. ofvan p. 29
berättelsen om herrarnes försoning med hertigen) ehuru frånvarande genom
sina råd inverkat på sina medbröders förhållande. Se för öfrigt Yingqvist :
Om svenska representationen i äldre tider p. 51 o. lf., där brefvets innehåll
TI?st. Bibliotek. 1877. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
