Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
62
rige, hafva vi oss ej bekant En ny skrifvelse från hertigen
till ståthållarne af den 6 Juli synes gifva vid handen, att de
meddelat något betänkande om Flemming, men hurudant detta
varit, upplyser ej hertigens svar, och hvarken i detta eller något
af hans följande bref2) förekommer någon vidare antydan om
den nämnda planen.
Emellertid synes Flemming hafva misstrott hertigens och
rådets afsigter; ty utan att akta på sitt löfte afseglade han
den 21 Juli direkte till Danzig, och för den svenska regeringen
återstod nu ej något annat än att på sätt, som ofvan är omtaladt,
genom Gustaf Brahe inför Sigismund beklaga sig öfver hans
uppförande samt låta Erik Sparre och Klas Bjelke med de i
Sverige befintliga skeppen följa efter till Danzig. Desse herrar
erhöllo härvid en instruktion med föreskrift om, huru de å rikets
vägnar skulle "undfå" konungen, och i denna säges det, att man
ej tviflade, att konungen med godt och nådigt afsked förklarat
sig mot rikets sändebud Ture Bjelke, så att han, efter som här
är kungjordt, så besluter och efterlåter alla saker i sitt valrike,
att hans arfrike däraf ej tager någon skada, eller i hans
frånvaro någon örlig uppkommer. Först sedan detta blifvit med
konungen rådslaget och sålunda samtyckt, skulle herrarne få
draga in i staden 3).
Är detta att anse såsom ett sista försök att af konungen
framtvinga ett tillfredsställande svar på Ture Bjelkes
beskickning samt en närmare underrättelse om de vilkor, på hvilka de
1) Fryxell a. st. IV p. 159 synes antaga, att rådet lika väl som hertigen
hyst en sådan afsigt. Han uppger nämligen, att "hertigen och rådet" visste
att det var fåfängt befalla Flemming utlemna flottan,» hvarför "man" beslöt
att använda list och uppmanade honom att vid öfverfarten till Danzig lägga
till vid Söderköping eller Kalmar i hopp att där kunna skilja honom från
flottan samt att Flemming i följd af dessa uppmaningar slutligen lofvade lägga
till vid Kalmar. Hvad rådets delaktighet i planen angår, lemna ej de källor
jag begagnat därom någon upplysning. De som blifvit anförda visa för öfrigt,
att Fryxells framställning af förhållandet ej är fullt riktig : hertigen hade ej
afstått från försöken att få Flemming att utlemna flottan från Finland, och
det var först, sedan Flemming själf erbjudit sig att vid förbifarten lägga till
vid Kalmar, som tanken på att där skilja honom från flottan synes hafva
uppstått. Det kan sålunda ej sägas hafva varit genom någon "list", som
Flemming förmåddes afgifva detta löfte.
2) Nämligen bland dem, som äro upptagna i registratureii. Om några
andra finnas, har jag mig ej bekant. #
3) Karls registr. 1593 A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
