Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
65
vering, att konungen skulle bekräfta rikets religion och
privilegier, hvarefter de vid hans kröning kunde ytterligare stadfästas.
Till ärkebiskop skulle den nämnas, som menige klerkeriet utvalt,
hvarmed naturligtvis Angermannus åsyftades l). Erik Skeppare
(Schepperus) borde utnämnas till kyrkoherde i Stockholm, den i
Upsala ingångna föreningen stadfästas och Upsala akademi hållas vid
makt. Misstankarne, att konungen gifvit de polska ständerna några
för Sverige ofördelaktiga löften, framträda i hertigens och rådets
begäran att få veta, på hvilka vilkor han rest från Polen. I den
punkt åter, som handlar om att rikets sekret och handlingar
alltid borde förvaras hos rikskansleren samt att sekreterarne
skulle stå under dennes uppsigt, torde man med fog kunna se
ett uttryck såväl af herrarnes önskan att för framtiden
underordna de allt sedan Grustaf Yasas tid så mäktiga sekreterarne
under rådet som af den ej obefogade farhogan, att konungen
med förbigående af sina protestantiska rådgifvare skulle sköta
regeringsärendena med tillhjälp af katolska lycksökare. Den
anmärkning som göres mot att några hade flera ämbeten än de
kunde sköta, är åter utan tvifvel riktad mot Klas Flemming.
Till sist framhålles nödvändigheten af att påfvens legat med
det första måtte sändas bort för det myckna "sällsamma" tals
skull, som annars säkert skalle uppkomma, eller om detta ej läte
sig göra, att han icke måtte befatta sig med religionen 2).
!) Denne ansågs enhälligt väld, då Nikolaus Botniensis och Petrus Jonæ
på honom öfverflyttat de röster de själfva erhållit. Med afseende på frågan
om ärkebiskopsämbetets tillsättande finner man emellertid, att olika fordringar
blifvit på olika tider framstälda. I den interimsfullmakt som hertigen och
rådet den 20 Mars utfärdade för N. Botniensis under Angermanni frånvaro
säges det, att det skulle stå i konungens skön att i ämbetet stadfästa någon
aj de 3, som erhållit flesta rösterna; genom Ture Bjelke begärde hertigen åter,
att konungen skulle utnämna antingen A. Angermannus eller N. Botniensis;
men den 1 September utfärdade han under förbehåll af konungens ytterligare
stadfästelse fullmakt för Abraham Angermannus. Karls registr. 1593 A.
2) Karls registr. 1593 A. Utom de här anförda punkterna förekomma
äfven några andra, hvilka dock såsom varande af mindre vigt ej upptagits.
Hvilke rådsherrar jämte hertigen deltagit i denna handlings uppsättande, kunna
vi ej uppgifva, men att Axel Lejonhufvud och Flemming ej varit med därom,
synes kunna antagas såsom säkert. Yerving a. st. I p. 191 berättar också,
att ingendera af dessa herrar före kröningen deltagit i något rådslag med
hertigen och de öfriga riksråden, ßch att döma af ett bref från hertigen af
den 24 Nov., hvari denne förbjuder, att grefve Axel på sin resa till
Stockholm skulle få "fri fordenskap" genom hertigdömet — K. Registr. 1593 A —
synes han vid denna tid ännu ej hafva anländt till hufvudstaden;
häremot strider dock Yervings berättelse. Erik Sparre, Ture och Klas Bjelke
Bist. Bibliotek. 1877. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
