Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
67
klarade nämligen däri, att hvad försäkringen om religionen och
privilegierna anginge, så efter det var hans mening "att
kröningen efter någon stackot tid kan blifva hållen, då riksens
ständer med alla nödtorfter så väl andliga saker som verldsliga
böra med segel och bref samt muntlig ed blifva försäkrade" T),
förmådde han ej inse hvad orsaken kunde vara till att
enkannerligen vid denna tid så många försäkringar blefvo krafda om
samma ärenden, synnerligast då han förut genom sitt bref
försäkrat om allt som nu begärdes. Med afseende på Angermanni
utnämnande till ärkebiskop svarade han, att han förmenade sig
ej hafva mindre makt att sätta till biskop, hvem honom tycktes,
än hans fader hade haft, i synnerhet som hertigen nyligen icke
allenast utan biskoparnes, utan äfven utan konungens samtycke,
ehuru denne förut därom hade bort tillfrågas, tillsatt biskop i
Strengnäs, hvarigenom konungens rätt blifvit mycket förnärmad 2).
I följd häraf afgaf han ej något annat löfte, än att han i denna
sak skulle så förfara, att både församlingen och andra läte sig
nöja därmed, och angående Erik Skeppares utnämnande
förklarade han sig först vilja se några flera bevis på dennes
"beskedenhet" i hans ämbete och hans trohet emot sig. Med
anledning af det väckta förslaget om Upsala akademis återupprättande
tog han sig anledning till ett uttalande mot Upsala möte. Han
sade sig nämligen ej hafva hört, att föregående vinter något
visst beslutits om akademien, "såsom ej häller ske borde i
konungens frånvaro eller honom ovetterligt, hälst H. M. alleredan
tillförene genom sina skrifvelser begärt, att ej några nya
ordningar utan hans vetskap och samtycke göras måtte". Dock
ville han med sitt råd taga denna sak i närmare öfvervägande.
Mevd afseende på de förhandlingar som förts med den polska
nen, någon tid dröjde att meddela detsamma i förhoppning, att konungen
skulle ändra sig. Acta hist. 1593. I Sigismunds registr. 1594 är svaret
intaget under den 1 Febr., men att åtminstone detta är orätt, är tydligt.
Yerving uppger, att konungen förklarade sig ej förr ä?i kröningen vore
öfverstànden vilja afgifva någon försäkran, och denna uppgift har Norlin
a. st. I: 1 p. 33 upptagit. Såsom emellertid ses af de i texten anförda orden
var Sigismunds mening den, att försäkringen borde afgifvas vid kröningen.
Hertigen och rådet ville åter, att denna sak skulle vara afgjord, förr än
krönings-riksdagen samlades.
2) Hertigen hade nämligen den 6 Januari 1593 utfärdat fullmakt på
biskopsämbetet i Strengnäs stift för Petrus Jonæ, hvilken redan under Johans tid
blifvit väld, men i följd af dennes motstånd ej förut kunnat tillträda sitt
ämbete. Karls registr. 1593 A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
