Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
75
tagande i Upsala möte l), ocli efter sin ankomst till Sverige
försummade han deras råd och gaf endast sitt förtroende åt
Flemming eller de katoliker, som omgåfvo hans person, och bland
hvilka funnos åtskilliga sekreterare, som öfvergått till
katolicismen 2). De af Johan afsatta rådsherrarne synes han dock gjort
ett försök att vinna, ty på annat sätt kan man svårligen förklara
hans handlingssätt, då han efter framkomsten till Stockholm
utgaf ett öppet bref, hvarigenom, dessa herrar förklarades
fullkomligt oskyldiga till de anklagelser, som mot dem blifvit framstälda.
Genom denna förklaring kan Sigismund sägas hafva brutit
stafven öfver konung Johans handlingssätt under de sista åren af
hans lefnad, och detta steg förefaller så mycket mer förvånande,
som han vid andra tillfällen visade en nästan öfverdrifven pietet
mot sin faders minne3). Men ej nog härmed; då samma bref
äfven innehöll att alla de förpligtelser, som blifvit herrarne
af-tvungna, skulle vara kraftlösa, förefaller detta nästan såsom
riktadt mot den särskilda trohetsförskrifning till hertigen, som denne
förmått dem att afgifva4). Huru härmed än må förhålla sig, så
kunde emellertid hertigen ej vara synnerligt beläten med denna
förklaring, som omintetgjorde hans försök att förebygga, att ej
genom de anklagades benådning hans broders och hans eget
föregående handlingssätt skulle framstå i en ofördelaktig dager. Då
herrarne anhöllo, att han i furstendömet ville låta uppläsa det
öppna bref, som de förvärfvat "till sin heders försvar", svarade
han också tämligen onådigt, att detta ej "behöft" begäras, samt
att han hade betänkande att medgifva det, emedan brefvet var
"K. M. salig i åminnelse mycket förnär" 5).
x) Enligt Fryxell a. st. IY p. 167 skall han till och med hafva beröfvat Erik
Sparre, Sten Banér och Göran Posse deras årsunderhåll. Uppgiften, som
stöder sig på Braheska samlingen på Sko, är något obestämd, men jag har ej
varit i tillfälle att närmare undersöka förhållandet.
2) Som vi sett, funno riksråden äfven nödigt begära, att konungen ville
bruka deras råd. Se ofvan p. 73. Naturligt var, att ett dylikt
"sekreterar-regemente" skulle föga behaga dem.
3) Så t. ex. uppgaf han såsom skäl för sin vägran att bekräfta Upsala
mötes beslut, att detta genom den förkastelsedom öfver liturgien, som det
innehöll, skulle vara vanhedrande för hans fader, och dock måste Sigismund äfven
från sin ståndpunkt hafva ogillat liturgien. Verving a. st. I p. 204.
4) Ibid. pp. 195—6. Bland de samlingar, jag haft tillfälle att genomgå,
har jag ej återfunnit denna handling eller någon afskrift däraf, men Yervings
redogörelse därför synes vara temligen noggrann, Hvilken dag den är
utfärdad uppger han ej.
JCarls registr. 1594 I den 12 Januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
