Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
77
utan lians hjälp kunna förmå Sigismund till eftergift och
därför dröjt att meddela honom några närmare underrättelser om
de i Stockholm förda underhandlingarna *), men då deras
föreställningar till konungen visat sig fruktlösa, finner man, att
de slutligen sändt hertigen kopior såväl af konungens svar
på de strax efter dennes ankomst framstälda punkterna som
af öfriga skrifvelser, hvilka vexlats mellan dem och honom2).
Det bref, som hertig Karl den 17 December med anledning
häraf aflät till riksråden, utmärker sig genom sin förtroliga ton
och innehåller åtskilliga märkliga uttalanden. Såsom den
förnämsta i riket säger han sig kunnat förmoda, att han, som äfven
varit med om dessa punkters inlemnande, skulle lika väl som
rådet, bekommit svar af konungen, ehuru han däraf fått föga
hugnad. Hade han ej genom herrarne erhållit dessa handlingar,
för hvilket han tackade dem, hade han slätt intet vetat om
konungens mening. Visserligen hade han efter det långa
dröjsmålet ej hoppats en god utgång, "men att däruppå äro fallne
sådane kold svar", hade han dock ej kunnat förmoda, hälst
konungen gifvit honom en så god förtröstning. Om ej den slutliga
försäkringen blefve bättre, hade han gjort sig en fåfäng
förhoppning, och kunde ej därpå se någon god ände. Han hoppades
dock, alldenstund han förnam att herrarne å sin sida gjort nog
till saken både med råd och förmaning, att konungen skulle taga
frågan i vidare och bättre betänkande, samt att de fortfarande
skulle styrka till det, som vore konungen och riket nyttigt både
med afseende på religionen och öfriga ärenden och ej gifva sitt
samtycke, om något annat tillbjödes. Uttryckligen förklarar han
dessutom nu, att han ej vore till sinnes att besöka vare sig
begrafningen eller kröningen, innan allt var bejakadt, som borde
afhandlas mellan konungen, honom och ständerna; och i
sammanhang härmed upptager han äfven frågan om en arfkonungs skyl-
Jmfr ofvan p. 66 n. 3 samt p. 71.
2) Ungefär vid samma tid synes rådet äfven hafva nnderstält hertigen
några punkter hvarom konungen begärt dess utlåtande, ty bland
handlingar af den 22 December i Karls registr. 1594 I finnes ett af hertigen för
rådets räkning författadt odateradt betänkande om "hvad som i förstone kan
svaras" härtill. På konungens fråga om huru allehanda "sällsynt tal" måtte
förhindras råder han att svara att detta bäst kunde ske, om konungen genom
ett öppet bref gaf till känna bl. a. på hvilka vilkor han skilts från Polen,
huru länge han nu och huru ofta han framdeles kunde uppehålla sig i Sverige,
samt huru han ville hafva bestäldt om regementet i sin frånvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
