Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
SVENSKA HÖGADELN UNDER K. SIGISMUND.
81
nungen borde krönas af ärkebiskopen, att detta syntes honom
vara bäst passande l). På rådets begäran, att han~ ej ville sätta
tro till dem, "som de goda herrar hos H. F. N. ville förföra",
svarar han, att han ej förmodat, att de skulle tänka något sådant
om honom, ty han vore Gud dess lof vid det förstånd, att han
viste hvad han skulle tro, och han hade alltid det ena örat för
svaranden likaväl som för talanden. Med anledning af deras
begäran, att han skulle göra dem bistånd, föreslår han slutligen
upprättandet af en formlig förening mellan sig och dem,
hvarigenom de dock ej skulle i någon måtto förbinda sig mot
konungen, utan blott "till de saker, som riksens allmänneliga
välfärd angäller", på det att han ej, såsom hittills mest skett, måtte
blifva tagen för allt 2).
Emellertid uppgaf ej Sigismund sin plan att söka vinna
hertigen. I enlighet med sitt löfte lät han nämligen kort därefter
tillställa honom ett förslag till den utlofvade stadfästelsen på
hertigdömet, bl. a. innehållande en särskild försäkran om
religionen för honom och hans undersåtar, samt försökte då å nyo
utverka hans medgifvande om religionsfrihet för katolikerna3).
Med anledning häraf gjorde hertigen ett ytterligare försök att
förmå rådsherrarne att ingå på den föreslagna föreningen. Den
17 Januari underrättade han dem om att konungen på åtskilliga
tider gjort honom anbud, hvarmed både han och hans undersåtar
kunde vara belåtna, men att han hittills ej velat mottaga någon
försäkran, förr än de öfriga ständerna erhållit en sådan, särskildt
om religionen. Nu ville han emellertid ej längre blifva
uppehållen, och uppmanade därför riksråden att uttryckligen förklara,
om de ville göra ett med honom i det, som anginge rikets
välfärd 4). Tillika lät han dem genom öfverbringaren af brefvet
Såsom ses af hertigens bref till Sigismund af den 19 Januari (registr.
1594 I) hade Fogelfeder haft i uppdrag att söka förmå honom att förrätta
kröningen, och möjligen hade herrarne härom hört något rykte. Märkligt är,
att hertigen i detta bref ej fordrar, att Angermannus ovilkorligt skulle
utnämnas till ärkebiskop, utan framkommer med sitt gamla yrkande, att
konungen före kröningen skulle stadfästa någon af de 3, som voro i valet. Enligt
Messenius : Scondia Illustrata VIII: IS, skall Sigismund vid denna tid hafva
föreslagit hertigen att till ärkebiskop få utnämna Petrus Jonæ. _
2) Denna punkt finnes aftryckt hos Norlin a. st. I: 1 p. 52 n. 8.
3) Se hertigens svar i 1594 års registr. I den 19 Januari.
4) Minnessedel med Erik Stake till Riksens råd. Nyköping den 17
Januari. Karls registr. 1594 I.
Hist. Bibliotek. Í877. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
