Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
84
föreslagna närmare föreningen gaf sig luft*). Han påminner om,
huru han satt sina egna saker till baka för rikets allmänna. Att
han vägrat komma till begrafningen förklarar han ej hafva skett
för hans egen utan för rikets välfärds skull, hvarpå han tillägger :
"och där I länge seàan haden velat i den måtto gjort ett med
oss, som vår mening alltid har varit, och uttryckligen gifvit
H. M. tillkänna, hvarpå sakerna stått, då hade till äfventyrs nu
sakerna varit beslutne och till en god ände". Emellertid hade
han enligt deras begäran ytterligare skrifvit till konungen, ehuru
han tviflade på att det skulle hjälpa 2).
Ännu en gång före afresan till Upsala befinnas riksråden
hafva vändt sig till hertigen för att inhemta hans betänkande
om några ärenden; han förklarade emellertid då, att det nu var
för sent att svara härpå, men att han, sedan han i Upsala
förnummit deras och ständernas mening, skulle meddela sitt råd 3).
Då alla försök att förmå konungen att före
kröningsriksdagens sammanträde afgifva en tillfredsställande förklaring om
religionen sålunda misslyckats, blef det alltså vid själfva riksdagen,
Yerving och Norlin berätta, att hertigen i sitt svar förebrått riksråden,
att de samtyckt till kröningsresan, men det i texten anförda utdraget ur hans
bref synes mig ej syfta därpå, utan på det afböjda förslaget om en närmare
förening. Brefvet af den 21 Januari innehöll däremot en dylik förebråelse
(se ofvan p. 88 n. 2). Ehuru tiden för kröningen och begrafningen åtskilliga
gånger blifvit bestämd, och hertigen därom underrättats, liar jag dock ej
kunnat finna, att han förut någonsin uppmanat riksråden att ej infinna sig till
högtidligheterna eller att vägra sitt bifall till deras firande, men möjligt är,
att hans mening med den föreslagna föreningen just varit, att de genom att
förena sig med honom om en dylik vägran skulle söka bryta Sigismunds
motstånd. Fryxell uppger, att rådet afsände Klas Flemming och Göran Posse
med riksdagskallelsen, men deras instruktioner finnas intagna i Sigismunds
registr. och synas af honom varit utfärdade. Hans berättelse att "båda talat
till katolska lärans försvar" har jag ej någonstädes funnit bekräftad,
åtminstone hvad Posse angår. Hvad denne enligt Yerving yttrat är blott det, som
innehålles i hans instruktion. Om Flemmings uppträdande se Yerving a. st.
I p. 208.
2) Karls registr. 1594 I. Brefvet till konungen ibid. äfven af den 29
Januari. Det innehåller de vanliga föreställningarne. "För att undvika
misstankar" sände hertigen en kopia af ständernas skrifvelse.
3) Ibid. Svar på rådets skrifvelse med hingstridaren Tomas Persson.
Gripsholm den 30 Januari. Hertigen säger här, att orsaken, hvarför man ej
fått bättre besked af konungen särdeles om religionen, vore att med sakerna
till sista dagarne är fördröj dt. Denna förebråelse liksom den i det
föregående brefvet uttalade beskyllningen att riksråden ej uttryckligen gifvit
konungen till känna, hvarpå sakerna stått, synes dock tämligen obefogad och står i
strid med det vitsord han, innan herrarne afböjde hans förslag om en närmare
förening, gaf dem (se ofvan p. 77).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
