Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
86
föranleddes väl närmast af den fasthet och enighet, ständerna
vid det slutliga afgörandet ådagalade, samt däraf att de till sitt
stöd ägde en person med hertig Karls hjälpmedel och
beslutsamhet; men till frågans lösning på fredlig väg bidrog dock i
väsentlig mon, att den mäktiga rådsaristokratien lika litet vid
riksdagen som före den samma skilde sig från det
protestantiska partiet *). Hade en söndring mellan rådet å den ena
sidan samt hertigen och ständerna å den andra redan nu
inträdt, så skulle med den osjälfständiga ställning, som riksdagen
ännu intog till rådet, svårigheterna att besegra konungens
motstånd hafva blifvit ännu större, och möjligen skulle han i
sådant fall hafva lyckats genomdrifva sin kröning utan de
omtvistade vilkoren, eller ock det inbördes kriget redan nu hafva
utbrutit.
Men om aristokratien sålunda härvid gaf sin medverkan till
konungamaktens inskränkande i en riktning, som öfverensstämde
med hela folkets önskningar, så var hon äfven betänkt på att
i sitt eget intresse söka åstadkomma något dylikt.
Såsom vi sett förekom bland de fordringar, som man allt från
början uppstält på Sigismund, äfven den, att han skulle förbinda
sig att hålla alla rikets inbyggare ej blott vid Sveriges lag, utan
äfven vid deras gamla privilegier 2). Genom sin försäkran samt
den ed han vid kröningen aflade uppfylde han äfven i allmänhet
denna fordran3), samt lofvade dessutom i den förra af dessa
handlingar att strax efter sin kröning genom bref, gifna åt hvarje
stånd, närmare fastställa innehållet af dessa privilegier och
friheter.
’) Med detta omdöme afser jag ej alla herrar, som tillhörde rådet, utan
dem som på grund af sina åsigter och sitt hela politiska uppträdande kunde
sägas tillhöra rådsaristokratien, således i främsta rummet de efter Johans död
i rådet återinsatta herrarne. Att dessa under riksdagen troget stodo på
hertigens och ständernas sida framgår tydligt af Norlins på källorna grundade
framställning, till hvilken jag ej har något att tillägga. Däremot finner man,
att Flemming lika väl då som förut ifrigt sökte befordra konungens afsigter.
Axel Lejonhufvud höll sig äfven till konungen och likaledes skall Flemmings
svåger Erik Gustafsson (Stenbock) låtit förmå’ sig att under riksdagen
understödja Sigismund emot hertigen och sina ämbetsbröder. Nils Gyllen stjerna
synes då såsom ofta annars hafva intagit en tvetydig ställning. Se Fryxell
a. st. IY pp. 174—6 samt Yerving a. st. I pp. 212 och 218. Dessa herrar äro
emellertid de ende af aristokratien, om hvilka jag funnit någon antydan att de
skilt sig från sina trosförvandter.
2) Se ofvan p. 48.
3) Stjernman a. st. I p. 405 ocli 407.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
