Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
110
dem, som hittills förestått höga ämbeten *). Slutligen borde en
eller två sändebud ständigt vistas i Polen för att där bevaka
rikets fördelar.
Skilnaden mellan detta förslag och det förut meddelade
faller lätt i ögonen. Enligt det sist nämnda skulle hertigen blifvit
den egentliga regenten, som under konungens frånvaro helt och
hållet skulle trädt i dennes ställe samt till rådet kommit att
intaga samma förhållande som en regerande konung, och de
inskränkningar, som genom detta förslag ålades Sigismund, skulle
sålunda ej drabbat själfva konungamakten, utan blott Sigismund
personligen. Grenom rådets förslag skulle däremot makten hafva
öfverflyttats ej från Sigismund till den, som företrädde hans
person, utan från konungen till riksråden och de adliga
ämbetsmännen, mellan hvilka, i följd af det då ännu vanliga
aflönings-sättet medelst förläningar samt genom den större fasthet man nu
synes velat gifva åt dessa, en stor del af riket skulle fördelats
såsom nästan själfständiga besittningar, och liksom under
Kalmare-unionen skulle man således åter erhållit .en regerande
aristokrati. Visserligen fann man sig nu af omständigheterna
föranlåten att medgifva hertig Karl en i viss mon säregen ställning,
men något mer, än aristokratiens förnämsta man skulle han dock
ej blifvit, och detta var något helt annat än den rätt han kräfde
att under konungens frånvaro vara själfskrifven vårdare af
dennes myndighet. För öfrigt äger denna Erik Sparres
regeringsordning äfven därigenom sin märkvärdighet, att den visar, att
redan hos denna tids stormän tanken uppstått, att på
aristokratisk grundval åstadkomma en ordnad ämbetsförvaltning.
Åtskilliga af de idéer, som 1634 bragtes till utförande, såsom de höga
riksämbetenas utbildande till chefplatser inom förvaltningens
olika grenar, landtregeringens organiserande till en verklig
administrativ myndighet, ämbetsmännens ansvarighet m. m.
återfinner man redan här, ehuru visserligen ännu ej fullt utvecklade
samt dessutom uppblandade med föreställningar, hemtade från
medeltidens samhällsförhållanden ; och den
"aristokratiskt-byråkra-tiska" riktning, som gjorde sig gällande i 1634 års regeringsform,
*) Möjligen syftar detta på Flemming. Af ett bref från hertig Karl till
riksråden den 12 Januari 1594 framgår, att desse då föreslagit att åtal skulle
anställas mot Flemming; denna gång var det dock ej fråga om hans
ämbetsförvaltning, utan om några "äreröriga ord", som han yttrat. Karls registr.
1594 A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
