Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
S. J. BOETHIUS.
112
flita sig om, att ej för länge måtte dröjas med hans återkomst.
Hvilka personer under hans frånvaro skulle förestå rikets
styrelse är ej angifvetmen däremot lemnas åtskilliga föreskrifter
om gränserna för deras myndighet. De skulle sålunda i
allmänhet låta sig vårda om rättvisans handhafvande, äga makt att
sköta de löpande ärendena, att göra "skonemål" med
undersåtare samt att underhandla med främmande makter, dock ej
att-ingå några nya kontrakt, börja krig eller sluta fred. Ej
häller skulle de utan konungens vett och vilja få utfärda nya
ordningar "uti verldslig eller andlig måtto" eller betunga allmogen
med nya pålagor. Med afseende på konungens domsrätt heter
det på ett ställe, att regeringen skulle förmana de vanliga
under-domarne att gifva skriftliga domar eller bevis "på det att dem
som lag vädja må då gifvas dess bättre vitsord, och ärendena
dess förr blifva slitna", men att om ändock några saker ej kunde
blifva åtskilda, konungen själf i egen person och "närvarelse" skulle
därom ransaka och döma eller ock förut förordna gode män att
hålla räfsteting; på ett annat ställe åter, att regeringen skulle
äga konungsdom utom i konungens ensaker, men att den, som
så önskade, skulle i vigtigare mål få vädja till konungen själf.
"Samtlige som i regeringen äro" skulle hafva tillbörlig
hörsamhet i bland alla ständer "så väl innan råds som utan, ädle
och oädle både till vatten och land till konungens och kronans
gagn och bästa".
Om konungen meddelade någon sitt försvarsbref skulle
det gälla liksom i hans närvaro, och regeringen skulle ej hafva
makt att utdela, förbättra eller återtaga någon "förtäring eller
underhåll". De, som af konungen förordnats till "ståthållare,
befallningsmän, fogdar eller domare", skulle ej få afsättas, "med
mindre det skäligen pröfvas, att de otillbörligen och otroligen
sig emot oss förhålle, dock att oss tillförene måtte därom blifva
tillkänna gifvet, på det att vi andra tjänlige i deras ställe måge
förordna låta". Ingen skulle få förordnas till lagman och
häradshöfding utan konungens samtycke, och i alla saker skulle det
vara tillåtet att med bud och skrifvelser besöka konungen. Atal
mot regeringens ledamöter skulle få väckas "inför sådana domare,
som sakens vigtighet kräfver", och om någondera parten var miss-
I handlingen är ett tomrum lemnadt för namnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
