- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Fjerde delen /
116

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

S. J. BOETHIUS.

116

Den 6 Juni afgaf Sigismund härpå ett allt annat än nådigt
svar. Han begärde däruti att "med uttryckliga ord och in
spe-eie" få veta, på hvad sätt han mer än som skett kunde göra
hvar och ens "förhop" till fylles; med afseende på dem, hvilkas
besoldning skulle stå till baka, svarade han, att andra i stället
bekommit mer, än som var dem efterlåtet till lön men om de
gode herrar kunde veta utvägar, hvarifrån allting tagas kan och
sedan namngifva personerna, som något förtjänt hafva och ännu
äro obetänkta, så "vill H. K. M. väl sedan veta sig därutinnan
att förhålla". Angående frågan om regeringsordningen påminte
han riksråden om, att han för några månader sedan uppmanat
dem att författa en sådan, samt om hur "dröjsamligen" därmed
tillgick2).

Hvad han själf hade låtit författa om denna sak, hade han
redan för 5 eller 6 veckor sedan 3) öfverlemnat till dem, så att de
långt för detta kunnat gifva sitt betänkande om hvar artikel, men
ännu i denna stund viste han ej, hvad deras mening därom var.
Han begärde därför, att de med det första ville förklara sig, så
skulle han vidare rådföra sig med sin farbroder, men att
sammankalla flera ständer än hertigen och rådet vore "fast
betänkligt". På herrarnes anhållan, att han ville namngifva tjänliga
personer till ämbeten i landsändarne och eljest, svarade han, att
om de, som voro i regeringen, flitigt skötte sitt kall, "behöfdes så
enkannerligen ej ståthållare att förordna", hälst om befästningarne
försåges med troget folk; undersåtarne kunde vända sig till lag-

Gustaf Banér, Axel Lejonhufvud, Sten Banér, Erik Sparre, Benkt Ribbing,
Gustaf Gabrielsson och Erik Gustafsson. Den punkt, som handlade om
ständernas privilegier, är förut meddelad ; se ofvan p. 100. Hvad rådet här yttrar om
den unga adeln, synes bekräfta Yervings uppgift a. st. I p. 232, att åtskilliga
unga adelsmän, såsom grefve Magnus och Abraham Brahe samt Svante, Erik
och Nils Turesöner (Bjelke) till Salestad, hvilka fullbordat sin uppfostran i
främmande länder och uppvaktat konungen för att erhålla anställning i rikets
tjänst, "blefvo af honom på intet sätt försörjda". Yerving söker häri orsaken
till att dessa herrar slöto sig till hertigen;

*) Möjligen var detta en hänsyftning på de förläningar hertigen utdelat
åt rådsherrarne.

2) Meningen härmed kan ej vara, att konungen ännu ej fått mottaga
herrarnes förslag (se ofvan p. 111 n. 2) utan att det dröjt länge, innan det
blifvit färdigt, samt att han sålunda vore utan skuld till att frågan ej ännu
var afgjord.

3) Detta öfverensstämmer med uppgiften, att konungens förslag
öfverlemnades till Erik Sparre den sista April.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:03:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/4/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free