Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
S. J. BOËTHJUS.
126
han, såsom förut är visadt, gifvit ett afböjande svar på riksrådens
förslag, att ståthållare skulle tillsättas öfver de olika landskapen,
tillsatte han dock nu sådana, men utsåg i allmänhet därtill
personer, af hvilka han af en eller annan orsak synes hafva
hoppats att kunna erhålla ett stöd mot den misstrodda regeringen 1).
Af de rådsherrar, som ingått förlikningen med hertig Karl,
erhöll blott Erik Sparre ett ståthållarskap, nämligen Vestmanland
och Dalarne, vare sig att han var allt för betydande för att
kunna förbigås, eller Sigismund på grund af hans slägtskap med
Flemming och bröderna Stenbock och Brahe2) hoppades att
kunna söndra honom från hans gamla vänner. Nils Gyllenstjerna
erhöll väl bekräftelse på sitt förra ståthållareskap, Småland3),
men Vester- och Östergötland anförtroddes, det förra åt Erik4)
och det senare åt Arvid Gustafsson Stenbock 5), hvilka, såsom
*) Möjligen skulle man kunna söka förklaringsgrunden till Sigismunds
förändrade beslut däri, att de främmande trupperna och skeppen ännu ej ankommit,
då han afgaf sitt svar till rådet, hvarför han möjligen då befarade, att han
vid en dylik utnämning ej skulle få fria händer, utan nödgas öfverlemna
landskapen åt de förnämsta af riksråden. Nu, då han genom den erhållna
förstärkningen kände sig mer oberoende, ansåg han sig efter behag kunna förfoga
öfver dessa ämbeten.
2) Hans fru var nämligen syster till de senare och systerdotter till
bröderna Stenbock och således äfven till Flemmings fru. Själf var han
Flemmings syskonbarn.
3) Geijer a. st. II, p. 323 och Fryxell a. st. IV p. 192 uppgifva däremot,
att Karl Stenbock erhöll Småland, men bland bref och handl. r. Gyllentjernor
af Lundholm finnes Sigismunds fullmakt af den 11 Juli 1594 för
Gyllenstjerna att vara ståthållare öfver "allt Småland," och att denne äfven förut
beklädt detta ämbete, ses af åtskilliga i samma saml. förvarade bref af hertig
Karl från år 1593, på hvilka han utmärkes med denna titel. Verving a. st.
I 255 säger åter, att Karl Stenbock blef förordnad öfver Småland bredvid
Gyllenstjerna, men om detta skett nu synes tvifvelaktigt. I Stjernmans Svea och
Götha höfdingaminne I p. 299 uppges det nämligen, att Stenbock först 1596
fick Sigismunds fullmakt att jämte Gyllenstjerna vara ståthållare på Kalmar
och på ett annat ställe I p. 314 berättar äfven Verving, att han den 8 Nov.
1596 i enlighet med konungens då nyligen ankomna befallning satte sig i
besittning af slottet. Den 19 Oktober 1596 skrifva riksråden till hertig Karl,
att de förnummit, att Karl Gustafsson toge sig mycket före i Småland, men
att de ej visste hvad fullmakt han hade från Konungen, hvarför de rådde, att
undersåterne därstädes skulle förblifva under sina gamla ståthållare, då man
ej hört något skäl, hvarför desse skulle afsättas och någon annan i stället
förordnas. (Rådslag från Sigismunds och Carl IX:s tid).
4) Verving a. st. I, p. 255 o. Stjernman a. st. II p. 5.
5) Verving ibid. Hos Stjernman a. st. 1 p. 245 uppgifves blott, att han
nu blef ståthållare på Vadstena, itfen i ett bref af den 25 Nov. 1594 yttrar
hertig Karl, att han af konungen vore förordnad "till öfverste befallningsman
nider i den landsändan" samt att det landshöfdingeämbete, han beklädde, var
en nyhet i riket. Karls registr. 1594 I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
