Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 A. G. AHLQVIST.
10
fram till Göran Persons lius vid Jerntorget; här kom Jakob Teit,
medlem af konungens Nämnd, ned till honom, satte på hans
hufvud en halmkrans — äfven Peder Sunnanväder hade under sitt
intåg i Stockholm nödgats bära en sådan — och stack i hans
hand ett oskrifvet papper, på hvilket — så utropades det — alla
de ståtliga förläningar, hvilka han genom sina bragder förtjenat,
voro upptecknade 1). Då det närvarande krigsfolket nu ropade,
att herr Nils uppfört sig såsom en ärlig, trogen man, blef Göran
Persson ursinnig och rusade ned på gatan under hotelser mot
Nils Sture och hans anhängare. Knotet fortfor icke dess
mindre, hvarför Nils åter fördes bort under ledning af Per Gadd,
konungens beryktade profoss ; det bedröfliga tåget gick öfver
Stortorget till Stures bostad vid Köpmangatan. — Natten mellan
den 15 och 16 Juni fördes Nils Sture i hemlighet från
Stockholm till Örby hus, der han skulle hållas fängslad. Hans förre
befälhafvare Jakob Henriksson Hästesko fick kännedom om detta
samt bad hos konungen för Nils med den framgång, att denne
genast fick återvända till Stockholm. Några dagar härefter
öfver-raskades han, den nyss skymfade, med en befallning, att han
oförtöfvadt skulle begifva sig till Lothringen för att der
underhandla om konungens giftermål med prinsessan Renata. Med
tungt hjerta och så långsamt som möjligt efterkom han de.n gifna
befallningen.
Yi hafva erinrat om de bekanta händelserna i Juni 1566,
emedan de väsendtligt bidrogo till de blodiga dåden i Upsala
följande året. Dessa dåd icke blott bedrefvos af samma män,
som skymfat Nils Sture, samt riktades mot honom, hans slägtingar
och vänner, utan voro dertill följder af den lika okloka som
orättvisa behandlingen af honom. Äfven om konung Erik varit
mindre misstänksam än han var, borde han hafva fruktat, att Nils
Sture sjelf, hans fränder och ståndsbröder aldrig skulle glömma,
*) Jakob Teit, som genom sitt skamliga uppförande mot Nils Sture ådrog
sig dennes bittra hat, omtalas ofta i tidens handlingar; han blef senare
lagläsare i Finland och lefde ännu år 1596 (jfr Bomansson a. st. s. 92—93).
Medan Göran Persson var i onåd, sökte han ställa sig in hos hans fiender icke
blott genom att instämma med dem, som dömde honom till döden (Handl. rör.
Sk. H. IV. s. 184), utan ock — hvad som är betecknande — genom att
misshandla sin förre beskyddare i hans fängelse. Det odat. bref till Hog. Bjelke,
i hvilket han skrytande omtalar detta, är till en del skrifvet på finska, —
den enda gången vi hafva sett detta språk användt i bref under sextonde
seklet. Or ig. bl. »Acta hist. u. Erik XIV»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
