Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM STUREMORDEN.
159
sannolikhet afse nämnda ord ett tillfälle, vid hvilket Göran sökte
bringa herr Abraham i olycka. Den förre befalde nemligen den
senare utskrifva ett bref till Genewitz så som han sjelf det
före-stafvade; brefvet skulle vara dateradt Stockholm den 15 April
och innehålla, att "då kedjorna och harnesken vore färdiga",
skulle äfven brefskrifvaren finnas beredd; "mera vågade han ej
anförtro åt pennan". Äfven hotad med pinbänken, nekade
Stenbock skrifva detta bref, som tydligt var afsedt att en gång
uppvisas såsom ett bevis på hemliga stämplingar. Slutligen gjorde
han det dock, då Göran m. fi. gåfvo honom ett intyg, att brefvet
tillkommit på grund af en konungens befallning. Efter mordet
återfann man detta intyg i herr Abrahams kläder. Händelsen
är af intresse såsom ett bevis på Göran Perssons oärlighet. I
den dom, han sedan framlade för ständerna, omtalas hon icke,
men väl i många andra samtidiga urkunder
Nästan allt som blifvit sagdt mot Abraham Stenbock låg
äfven Ivar Ivarsson till last, dock synes man gjort sig mindre
besvär för att snärja denne. Sjelf erkände herr Ivar, att han
tidt och ofta hört konung Erik klandras för den orätt, Nils Sture
lidit, samt att han sjelf blifvit varnad af konungen. För öfrigt
hade han ej följt herr Nils långt ut i skären. Klas Åkesson
hade stått i mycken beröring med Genewitz, och under det
bekanta dryckeslaget hade några bland gästerna stundtals aflägsnat
sig. — Såsom träffade af samma anklagelser, dömdes Abraham
Stenbock och Ivar Ivarsson till samma straff. Konceptet inne-
l) Waldius : Examen caussæ Sturianæ, s. 17. Loenbom a. st. I. 5, 87.
Stjernman a. st. I. 301. — Äfven i otr. handlingar finnes ett och annat om detta
bref. Så heter det i Per Lyderssons bekännelse — otydliga, osammanhängande
meningar, som tydligen blifvit frampressade med tortyr: Ithem hörde iagh
och aff Jörenn Perszonn att när han tuingede her Abram Göstaifszon att
schrilf-ue thet förrättlige breffwedt till Josua Jenewitz, och sedhen han thet schriifuit
hade, sade Jören, att han sedhen wille tage copian ther .... (otydl.) ifrån
honom (Acta hist. Joh. III. 1). — Enligt en annan handling (bl. Acta hist. und.
Erik XIY) lydde Göran Perssons intyg sålunda: Wij effter:ne göre her med
witterligit, att vij haffue thetta Conspect öifuerläsith och på Kon. Ma:ttz W:
A: N: H: och konunghs wägne befallet her Abram Göstaifszonn att thet skulle
vthgå till Jeniuitz.
Georgius Salmontanus
Petrus Enecopensis
Peder Lyderszonn. —
Öfver denna afskrift af intyget finnes antecknadt: Thetta effter:ne ähr
skriifuit effter Jören Pedersons eghen handskriift, thet hann på Stocholms
Råd-stughe bestod för rätthe, thet mer ähn tusend mann hörde på (jfr Skand.
Handl. IY. 190).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
